Framsteg på världens största inkluderingsmöte

Viktoria Lundström på Unescos innergård och, till höger, tillsammans med styrelsen för specialistforumet på IFIP.group.

Uppgiften är tung. En kvarts miljard barn går över huvud taget inte i skolan i dag. Men över hela världen organiserar skolfolk en handlingsplan, och årets stora Pariskonferens byggde självförtroende.

”Att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.”

Detta är faktiskt den svenska regeringens yttersta skolmål, i enlighet med FN-klubbade Agenda 2030. På Regeringen.se citeras mål nummer 4, ”God utbildning för alla”, baserat på forskningen som visar att utbildning är en av skyddsfaktorerna för välstånd och god hälsa. Organisationen International Forums for Inclusion Practitioners, IFIP, ordnade i mars 2024 en konferens på Unesco i Paris för att fylla begrepp med substans och samsyn. 

Jag visste inte att man i brittiska skolor har chefstjänster enbart för inkluderingen.

Viktoria Lundström

– Det handlar om flera komplexa begrepp som vi gemensamt behöver definiera, hitta och möta, säger Viktoria Lundström, specialpedagog, universitetsadjunkt i specialpedagogik och elevhälsochef, som tillsammans med 400 kolleger från 140 länder deltog i konferensen, vilken inleddes med ett firande av den 30-årsjubilerande Salamanca­deklarationen. Unesco presenterade det goda arbete som skett under dessa tre decennier kopplat till bland annat inkludering och utbildning.

– Men vi har en lång väg kvar för att erbjuda utbildning till alla, säger Viktoria Lundström. Över 250 miljoner barn världen över går inte i skolan i dag. Och 40 procent av dem som går i skolan får inte undervisning på sitt modersmål.

Index för inkludering

Mel Ainscow, som deltog i årets Unesco-konferens i Paris, har tillsammans med professorskollegan Tony Booth skrivit ”Index för inkludering” – ett verktyg som hjälper skolor och utbildningsinstitutioner som vill börja eller vidareutveckla inkluderande kulturer, policyer och arbetssätt, och som riktar sig både till nybörjare inom området och till mer erfarna aktörer.

Guiden bidrar till att identifiera attityder, hinder, möjligheter och insatser.

Med hjälp av olika frågepaket reflekterar alla inblandade över nuläget i implementeringen av inkludering:

• Vad gör vi redan?

• Vad är vi bra på?

• Vart vill vi nå?

• Vilka är våra nästa steg mot ökad inkludering?

• Vad vill vi arbeta vidare med?

I många länder finns inkludering som begrepp i både skollagar som läroplaner, för att man ska kunna arbeta aktivt med inkludering som styrande begrepp. Under konferensen belyste Mel Ainscow, professor i utbildning vid University of Manchester, Salamancadeklarationens betydelse för stödinsatser som ett inkluderande verktyg. Ainscow beskriver inkludering som allas ansvar, där skolväsendet bör och ska genomsyras av ett inkluderande förhållningssätt.

– Det var oerhört spännande och lärorikt att under konferensdagarna ha så mycket internationell dialog kring elevhälsa och inkludering. Jag visste till exempel inte att man i Storbritannien och Sydafrika har chefstjänster enbart för inkluderingen, där skolornas ”head of inclusion” har i uppdrag att säkerställa en inkluderande miljö i skolan. 

Inkludering via AI

Abigail Bailey heter ”hon”, den så kallade AI-rektorn som presenterades av Tom Rogerson på Unesco-konferensen – en chatbot utvecklad direkt för Rogersons skola i West Sussex, och som står till tjänst som ett slags biträdande rektor med extra tonvikt på särskilt elevstöd. Rogersons skola, Cottesmore, var den första i Storbritannien att utlysa en tjänst för AI-utvecklare. Skolan har nu även utvecklat individuella AI-robotar för alla barn mellan 4 och 13 år.

Under konferensen erbjöds workshops med teman som föräldrasamverkan vid nybyggnation av skolor, AI som stöd i organisationsutveckling, inclusive schools, ”lila västarna” i Israel … allt i ett internationellt perspektiv. Mest ”utmanad i tanken” blev Viktoria Lundström av Tom Rogerson, prisvinnande rektor från Storbritannien:

– Han beskrev hur en ”AI-rektor” kan utveckla våra mjuka värden genom systemstyrda rekommendationer. Det gjorde mig nyfiken på de större möjligheterna med AI. Och konferensen som helhet var en ovärderlig inspiration inför att komma hem igen till lilla Alvesta för att arbeta vidare tillsammans mot mål nummer 4, fylld av intryck, kunskap och nya kontakter.

LÄS ÄVEN

På spansk praktik med elevhälsan

Rejäl introduktion till logopedi

”Välkommen till oss specar också, Edholm! Vi vill prata EHT”