Både kunskapssyn och läromedel måste uppdateras

När Denise Bergström, i dag doktor i engelska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet, presenterade sin avhandling för ett år sedan var reaktionerna splittrade.

Hennes studie, som bygger på intervjuer med lärare och läromedelsförfattare, visar att glosträning och ordinlärning inte prioriteras i engelskundervisningen.

Ett felaktigt val, menar Denise Bergström, som i intervjuer tydligt argumenterade för vikten av att nöta glosor om man vill lära sig ett språk.

En banal och självklar slutsats, ansåg kritiker. Men det fanns också många lärare som var glada att en forskare ställde sig på deras sida, berättar Denise Bergström.

– Det var lärare som hade slutat med glosor för att det hade ansetts vara för ”traditionellt och gammeldags”. Men att repetition skulle gå på tvärs med en modern kunskapssyn är ett missförstånd, säger hon.

Kortsigtigt nötande är inte nog

Att vi lär oss ord ”av bara farten” i det spontana mötet med språket var en idé som flera lärare i studien gav uttryck för. Men i skolan, där undervisningstiden är knapp, krävs en tydligare struktur, menar Denise Bergström.

Lärare måste se till att elever möter samma ord flera gånger och att det är rätt ord som repeteras.

– I en skolkontext är det helt avgörande för att bygga ett ordförråd. Att planlöst försöka lära sig alla ord som behövs tar för lång tid, säger Denise Bergström.

Men ett kortsiktigt nötande av glosor är inte nog. Orden måste också återkomma på ett strukturerat sätt över tid. Här finns stora brister i läromedlen, som inte ger lärarna det stöd som skulle behövas, menar Denise Bergström.

– Det är svårt för lärarna att hinna planera den här långsiktiga repetitionen. Här skulle läroböckerna kunna spela en viktig roll, men min analys av läromedel visar att det ofta saknas ett sådant mängdträningsstöd, säger hon.

”Obegripligt att det görs sådana läromedel”

Pedagogikprofessorn Jonas Linderoth har gjort samma observation.

– Jag har sett exempel på aktuella läromedel där författarna inte tycks känna till de kognitiva principerna för god informationsdesign. Det är obegripligt hur det kan göras läromedel med sådana kardinalfel som trycks och säljs, säger Jonas Linderoth.

Han menar att statligt granskade och kontrollerade läromedel skulle kunna underlätta för lärare att arbeta utifrån evidensbaserade metoder.

– Det behövs kvalitativa läromedel som på ett tydligt sätt har segmenterat innehållet och som föreslår hur mängdträning ska gå till så att lärare på ett enkelt sätt kan följa den strukturen, säger Jonas Linderoth.