Debatt: Vi löser inte skolans problem genom att tysta eleverna

Debatten om elevinflytande som nyligen lyfts i Ämnesläraren rymmer viktig frustration från lärarkåren. Att ha Sveriges viktigaste yrke är svårt i en underbemannad och underfinansierad skola – i en samtid där alla tycks ha en åsikt om vad skolan behöver. Friends delar den problembild som lyfts i artikelserien: lärares arbetsbörda behöver minska, och förtroendet för professionen måste stärkas. Men när Sveriges skolminister beskriver elevinflytande som ett ”vuxenpåhitt som inte leder till något särskilt gott” behöver vi gemensamt stå upp för demokratiuppdraget och en av grundpelarna för en positiv skolmiljö.  

Elevers rätt till inflytande över sin utbildning har varit en del av både skollagen och läroplanen i snart 20 år. Det är också en del av Sveriges åtagande enligt FN:s barnkonvention. Inflytande och delaktighet handlar inte om att, som skolministern uttrycker det, “lura i barn att de alltid kan få som de vill”. Det innebär inte heller att elever bestämmer över undervisningens innehåll eller metod – det gör läraren.  

”Finns inte någon motsättning”

Men skollagen ger elever rätt till inflytande över sin utbildning, och enligt läroplanerna ska läraren öppna för ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll. Det förutsätter ett tydligt och lyhört ledarskap där läraren ansvarar för struktur, riktning och mål, men samtidigt är nyfiken på elevernas perspektiv och beredd att ta deras åsikter och erfarenheter på allvar.  

Det finns inte någon motsättning mellan lärarens auktoritet och elevens inflytande. Det auktoritativa ledarskap som ofta förespråkas inom skolforskningen när det kommer till att skapa positiva skolmiljöer stärker också förutsättningarna för meningsfull delaktighet. Fokus ligger på tillit och struktur, värme och tydlighet. Lärarens mandat att leda undervisningen är centralt, men elevinflytande är i sig också positivt för skolan. Forskning visar att elevinflytande har positiva effekter på såväl skolprestationer som skolklimat. På skolor där det finns välfungerande rutiner för elevinflytande minskar också förekomsten av mobbning.  

”Felaktiga tolkningar”

Regeringens egen utredning, Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8), konstaterar uttryckligen att skollagens formulering om elevers rätt till inflytande inte behöver ändras. Utredningen föreslår istället att lärare ges tydligare stöd i att leda undervisningen samtidigt som elevens rätt att komma till tals värnas. Det är ett rimligt och välavvägt förhållningssätt.  

Att det finns missförstånd, överimplementeringar eller felaktiga tolkningar av vad elevinflytande innebär är tydligt – men lösningen är inte att försvaga elevers inflytande med hänvisning till att ”barn har rätt att vara barn”. Att rikta missnöjet med skolans organisering mot elevernas rätt till inflytande riskerar att både försvaga skolans demokratiska uppdrag och försämra arbetet för ett positivt skolklimat, fritt från kränkningar och mobbning.  

Maja Frankel, generalsekreterare på Stiftelsen Friends 

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren