Fritidspedagogiks enkät har besvarats av 809 lärare i fritidshem.
Larmet: Varannan lärare i fritidshem dömer ut lokalerna
Karin Lager, forskare vid Göteborgs universitet, är inte förvånad över det stora missnöjet med fritidshemmets lokaler. En lärare i fritidshem skriver: ”Det känns mest som att vi lånar klassrummen på eftermiddagen.” Illustration: Emma Hanquist.
Lokalhaveriet
Varannan lärare i fritidshem har lokaler som passar dåligt för verksamheten. Störst missnöje finns bland dem som håller till i klassrum och korridorer, visar Fritidspedagogiks undersökning.
– Det blir svårt att klistra in något i en miljö som är planerad för något annat, säger forskaren Karin Lager.
Endast var femte lärare i fritidshem har möjlighet att arbeta i egna, fristående lokaler. En av tre fritidslärare håller till i klassrum och korridorer och de övriga delar utrymmet med skola och förskoleklass, visar tidningen Fritidspedagogiks undersökning.
Drygt 17 procent av de svarande anger att lokalerna fungerar mycket dåligt för fritidshemmets verksamhet och 33 procent svarar ganska dåligt.
Ett vanligt problem som lärarna i fritidshem tar upp är att det inte går att arbeta långsiktigt och ha material framme då man håller till i klassrum och alltid måste plocka undan efter sig. En annan svårighet är att det är trångt.
Så här skriver ett par lärare i fritidshem i enkäten:
”Klassrummen är anpassade efter skolans verksamhet och inte alls för fritids. Det känns mest som att vi lånar klassrummen på eftermiddagen. Ibland behöver vi till och med be om lov för att få vara där. Vilket har resulterat i att vi har mycket uteverksamhet.”
”Vårt fritidshem är en hall, det är placerat i mitten av skolan där andra lärare och elever ständigt passerar igenom. Har vi tur får vi låna ett klassrum där vi kan erbjuda filmvisning.”
”Inte förvånad över resultaten”
Karin Lager, docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet, har forskat om fritidshem och lokalernas betydelse. Hon är inte förvånad över att så många fritidslärare är missnöjda med förutsättningarna.
– Det finns några få som kämpar på med bra eller hyfsade förutsättningar lokalmässigt. Men många är förpassade till klassrum eller korridorer som inte är förberedda för fritidshemmets verksamhet.
Hur kommer det sig att det ser ut så här?
– Jag tror att vi fortfarande brottas med okunskap om vad ett fritidshem är och vad verksamheten behöver för förutsättningar för att kunna bedriva det pedagogiska arbetet. Jag märker det när jag har kurser med rektorer om att leda och organisera fritidsverksamhet. Kursen är ett stort uppvaknande för många rektorer. Innehåll om fritidshem ingår inte i den grundläggande rektorsutbildningen, svarar Karin Lager.
Rektorer och skolchefer nyckelpersoner
På frågan om vad som främst brister i lokalerna är de vanligaste orsakerna:
”Eftersom vi håller till i klassrum kan vi inte arbeta långsiktigt eller ha material framme”, ”hög ljudnivå” och ”få valmöjligheter när det gäller rum”. Drygt hälften av fritidslärarna har valt att kryssa i de tre svarsalternativen.
Karin Lager, forskare vid Göteborgs universitet.
Karin Lager nämner några faktorer som kan påverka så att fritidshemmen får bättre lokaler. Rektorer, skolchefer och skolpolitiker är nyckelpersoner. Fler behöriga fritidslärare kan också ge effekt.
– En stor andel av de som jobbar på fritidshemmen kan inte uppdragen. En behörig lärare i fritidshem bör ha större förutsättningar att argumentera utifrån uppdraget och barns rätt till utveckling och lärande.
Vilka delar i läroplanen blir lidande när inte fritidshemmet har ändamålsenliga lokaler?
– Jag tror att de flesta delarna blir lidande. Konkret kanske vi tänker på de skapande och kreativa delarna. Jag brukar säga att fritidspedagogiskt arbete är kladdigt, kletigt, tar mycket plats och behöver finnas framme över lång tid. Med delad lokal blir man hänvisad till att arbeta med material som inte lämnar spår efter sig, som pärlplattor eller annat.
Egna lokaler ger en identitet
Karin Lager ger ett exempel på en skapande process som kunde genomföras med egna lokaler och tillgång till material. Barnen på ett fritidshem byggde en stor riddarborg med hjälp av papier-maché. Det skedde då skolan hade ett tema om riddare. Borgen stod sedan kvar på en central plats i fritidshemmet och utvecklades till olika miljöer och lekar under tid.
– De processerna hade man missat om man alltid måste plocka undan efter sig.
Karin Lager betonar att en egen lokal skapar en identitet för barngruppen. ”Det här är vi på vårt fritidshem med våra saker. Här kan jag lära och utvecklas och skapa en meningsfull fritid.”
– Hela den identiteten uteblir om man inte har en lokal för det. Då blir även de andra delarna för fritidshemmet svåra att genomföra. Grundförutsättningarna saknas.
Krävs det egna lokaler för att kunna bedriva bra och ”rätt” verksamhet?
– Man kan vända på frågan. Är det en fritidshemsverksamhet om det inte finns ett fritidshem? Det blir svårt att klistra in något i en miljö som är planerad för något annat. Men bara en egen lokal i sig innebär inte god verksamhet utan personal behövs som skapar olika lärmiljöer, som inspirerar barnen.
Viktigt med kök
Ett kök är en viktig tillgång för fritidshemmet, menar Karin Lager. Dels för att kunna experimentera med tillgång till vatten, dels för att kunna laga mat eller baka.
– Jag skulle vilja se att man tog större ansvar för mellanmålet som en pedagogisk verksamhet och inte som en utfodring.
Bristen på kontinuitet i skolan menar Karin Lager drabbar både fritidshemmets verksamhet och övrig undervisning.
– I skolans värld hör man alltid hotet om hösten. Det är alltid förändringar på gång. Man blir av med lokaler, blir av med personal och får större barngrupper. Det tror jag söndrar skolans all verksamhet.
Fler röster ur Fritidspedagogiks enkät:
”Vi kan inte röja som vi vill eftersom vi delar lokaler med skolan. Vi måste städa efter varje aktivitet och kan inte ha längre projekt som kan få stå.”
”Vi har stora, bra lokaler men på grund av bemanning så kan vi inte vara närvarande i barnens lek som ibland/ofta tar en negativ vändning med mycket stök. Då måste vi stänga till om rummen och missar möjligheten att sprida ut eleverna.”
”Att 50 elever ska befinna sig i en korridor utan chans att möblera för fritidshemmets behov är undermåligt.”
”Tre små klassrum, varav ett är anpassat till fritidsverksamhet. Det är trångt och en toa till cirka 50 elever på tredje våningen.”
”Det fungerar ganska bra på grund av att klasslärare och fritidspersonal jobbar bra ihop som ett team och hittar lösningar för att få det att fungera för elevernas skull.”
”Eleverna är ständigt i skolmiljö vilket minskar möjlighet till rekreation.”
”Barnen får ingen trevlig miljöförändring från skola till fritid i verksamheten. Vi pedagoger har också svårt att utföra vissa saker tillsammans med barnen på grund av detta. Till exempel kolla på film på ett mysigt sätt, pyssla utan att stressa med städning, inget rum finns för vila eller rekreation som flera behöver. Vi har heller ingen plats för dockskåp och tillbehör, så det står i korridoren.”
”Vi håller till i en nybyggd skola som är ganska anpassade till båda verksamheterna. Det man saknar är att kunna spara typ legobyggen och dylikt i flera dagar!”
Läs alla artiklar i temat om fritidshemmets lokaler