Här går alla barnen ettan – två gånger

Bara dagen innan vårt besök på Hammarkullsskolan har en av eleverna i Marika Abrahamssons förskoleklass knäckt läskoden.

– Det är så häftigt att se varje gång det händer. Vi satt och läste en bok och flera av orden kom automatiskt, medan hon fick ljuda några av orden ibland. Vet du vad, nu kan du läsa, sa jag till henne och hon blev så glad. Och föräldrarna blev ännu gladare när de fick höra nyheten, säger hon.

***

Det är tidig morgon i Hammarkullen och dagens första lektion närmar sig. Några barn är tidiga och Marika Abrahamsson missar inte chansen att ta emot varje barn med en fråga:

– Hur många ord med ”ä” kommer du ihåg?

Hon tar sig god tid med varje elev så att de ska hinna komma på så många ord som möjligt.

– Äpple, äta, räv, läsa, älg, ägg, näsa.

– Wow! Sju ord! Det är ju hur bra som helst, säger Marika Abrahamsson och lägger all sin koncentration på nästa elev.

Högläsning på schemat

När eleverna kommer in i klassrummet går de direkt till sina bänkar där ett häfte med siffror väntar dem. De sätter sig tyst och skriver tills Marika Abrahamsson tar en ton i sitt munspel för att markera att skoldagen kan börja och eleverna tar plats på den stora mattan för att ha samling följt av högläsning.

Högläsningen är så viktig på skolan att den är inlagd i alla klassernas scheman. Den är en del av alla medvetna beslut som tagits för att ge barnen en bra start i livet. Skolans biträdande rektor Linnea Lindquist, även känd som skoldebattör under signaturen ”rektor Linnea”, förklarar varför det är extra viktigt att jobba systematiskt i ett så kallat utanförskapsområde som Hammarkullen.

– Våra elever ligger flera år back om man jämför med ett socioekonomiskt starkt område. Därför måste vi veta exakt vad vi håller på med. På så vis är vi en ganska tråkig skola, med helt lärarledd undervisning och där alla följer samma läsinlärningsmetod, säger Linnea Lindquist.

Väntar tills alla hänger med

Metoden de använder är phonics och anses vara den enda metoden som på vetenskaplig grund kan hjälpa i stort sett alla barn att läsa. Den går ut på att barnen lär sig ljuda bokstäverna innan de sätts ihop till ord och meningar. Förra läsåret kunde 74 procent av eleverna ljuda ihop tre eller fyra bokstäver till ord innan de lämnade förskoleklassen.

– Vi går inte vidare till nästa steg förrän alla elever hänger med. Det är en fördel med förskoleklassen, eftersom där inte finns några kunskapskrav, men om man inte knäckt läskoden i ettan har vi rutiner (se faktaruta, reds anm) vi följer för att fånga in alla, säger Linnea Lindquist.

Samtidigt som Linnea Lindquist är trygg med att hon hittat ett framgångskoncept för sin skola, är hon kritisk till att så få nyexaminerade grundskollärare får lära sig läsinlärning i utbildningen. Något hon menar är den största orsaken till läskrisen
i Sverige.

– Det finns ju en lästrappa. Om man först introducerar ljud, sedan bokstäver, ord och meningar, lär sig eleverna läsa. Jag har tyvärr aldrig träffat en lärare som tycker att utbildningen förbereder dem för yrket, säger Linnea Lindquist.

Lärare som kommer nyutbildade till Hammarkullsskolan, och inte har med
sig läsinlärningen, får helt enkelt lära sig metoden av sina mer erfarna kolleger. Marika Abrahamsson ser bara fördelar med att ha en tydlig metod att följa.

– Många barn har inte språket med sig när de kommer hit. Då kan vi börja på den lägsta nivån och sedan bygga på under de fyra år jag följer en klass.

Biblioteket en central plats

En annan viktig satsning för att främja språkutvecklingen är att F–3-skolan med cirka 200 elever har en heltidsanställd skolbibliotekarie. Alla elever har en lektion i veckan i biblioteket, som har en central plats i skolan, inte bara fysiskt utan också som samverkanspartner till lärarna genom den populära skolbibliotekarien Jonna Bruce.

– Barnen älskar att gå till biblioteket. Utöver lektionen de har där, går vi alltid dit en gång till varje vecka och lånar böcker, säger Marika Abrahamsson.

Vid vårt besök i hennes klassrum blir det tydligt hur den systematiska läsinlärningen med ljudning samverkar med högläsningen och läsupplevelserna barnen får.

Den här morgonen läser Marika Abrahamsson ett av de sista kapitlen i boken ”Häxor i tunnelbanan”. När de pratar om innehållet är det tydligt att Marika Abrahamsson inte är rädd för att det ska bli för svårt. Om hon i ena stunden lär eleverna att ljuda ord som räv, läsa och äta, kan hon vid högläsningen påminna om ord som ”författare”, ”illustratör” och ”rubrik”.

– Skönlitteraturen tar jag aldrig bort. Genom läsningen ser jag hur de upptäcker orden och de tycker det är roligt. Eleverna har också egna lässtunder två gånger i veckan.

Viktigt att vara en läsande förebild

Allt eftersom eleverna blir äldre utökar Marika Abrahamsson den tysta läsningen för att i trean ha en lässtund varje dag. Då läser hon själv också i en egen bok, för att det är viktigt att vara en läsande förebild.

När hon berättar om sina egna förebilder är det lätt att förstå varför hon vill jobba med att lära barn läsa. Hon växte upp på en bondgård i Närke i ett hem med många böcker. Hennes pappa var med i bokklubbar och trots att han arbetade hårt på gården tog han sig alltid en stund varje dag att läsa. Och på våningen ovanför bodde farmor, alltid redo för en stunds högläsning med Marika Abrahamsson, långt efter att hon som sexåring själv lärt sig läsa.

– Hon läste hela ”Nils Holgerssons underbara resa” för mig och jag fick alltid en bok i julklapp. Sedan har läsningen följt mig.

Marika Abrahamsson uppmuntrar också föräldrarna att läsa högt med sina barn hemma, även om de har svårt med språket.

– De behöver ju inte läsa på svenska utan kan läsa på sitt modersmål också. Bara att sitta ner med barnen och läsa tillsammans är ju så värdefullt. Det pratar jag om på föräldramöten, på utvecklingssamtal och skriver i varje veckobrev.

***

Efter den spännande högläsningen bland vättar, varulvar och svartalver, ska bokstaven ”ä” fortsätta gnuggas in. Med skrivövningar varvat med gemensamma genomgångar. När en elev undrar om ”fem” stavas med ä förklarar Marika Abrahamsson:

– Det är faktiskt e. Det är jättesvårt för e kan låta som ä. Men det gör inget. Vi kommer att upprepa svåra bokstäver många gånger.

Lektionen avslutas med en stunds lärarledd ljudning från tavlan. Det är uppenbart att barnen älskar bokstaven ”r” för när de ska ljuda till räv låter ett rungande ”rrrrrr”
i hela klassrummet.