Ny hård kritik mot läsundervisningen på lärarutbildningen

Elevernas förmåga att läsa och skriva riskerar att försämras ytterligare om inte lärarutbildningen för F–3-lärare förändras, hävdas i en ny rapport.

– De senaste 30 åren har det bara gått utför. Nu har 20 procent av eleverna inte grundläggande läs- och skrivförmåga när de börjar årskurs fyra. Gör man rätt saker och får de resurser man behöver kan den siffran komma ner i 2–3 procent. Om inget förändras kommer den istället att öka, säger Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

Tillsammans med två andra forskare, Magnus Haake och Betty Tärning, samt lärarstudenten Aron Ihse Seward har hon skrivit rapporten ”En F–3-lärarutbildning på vetenskaplig grund för bättre tidig läs- och skrivutveckling” som Näringslivets skolforum publicerade nu i veckan.

Fokus på övergripande teorier

En av studiens viktigaste slutsatser efter att ha undersökt de nio största utbildningarna för F–3-lärare är att utrymmet som ges till tidig läs- och skrivinlärning är alldeles för litet.

– Fokus hamnar mer på övergripande teorier om språkutveckling än på konkreta metoder för tidig läs- och skrivinlärning, säger Agneta Gulz.

Går det i linje med andra resultat? 

– Ja, absolut. Alla likande undersökningar pekar i samma riktning. Det går inte längre att avfärda bristerna i lärarutbildningen med att det överlag är bra utom på enstaka lärosäten. Min uppfattning är att det nu finns tillräckligt mycket kunskap för att vi måste sätta ner foten och agera.

Vad behöver göras?

– Vi föreslår att man reformerar F–3-lärarutbildningen. Lärosätena måste få ett tydligare uppdrag för att säkerställa att de studenter som examineras verkligen har de kunskaper de behöver på det här området. Blivande lärare förtjänar att få den kunskapen så att de kan utöva sitt yrke.

Lärarstudentens hårda kritik 

Näringslivets skolforum är ett initiativ från Svenskt näringsliv för att stärka Sveriges kompetensförsörjning och förbättra kunskapsresultaten i svensk skola. Syftet är att erbjuda en arena för ökad probleminsikt, förutsättningslös dialog, internationell utblick och erfarenhetsutbyte.

Agneta Gulz, som under hösten själv leder en 7,5-poängskurs vid Lunds universitet för lärare om evidensbaserad läs- och skrivundervisning, understryker att hon och de övriga forskarna bakom rapporten under arbetet haft en oberoende ställning gentemot Näringslivets skolforum.

– De föreslog temat men det är hundra procent vårt arbete. För oss är det viktigt att rapporten nu blir ett inspel i den utredning som pågår av lärarutbildningen.

En av rapportförfattarna, lärarstudenten Aron Ihse Seward, kritiserade nyligen lärarutbildningen i Grundskollärarens granskning av den havererade läsa-skriva-räkna-garantin. Bland annat uppgav han att han på grundskollärarutbildningen vid Malmö universitet aldrig träffat på någon studiekamrat som sagt att han eller hon fått en gedigen träning i hur man lär barn att läsa. Inte heller har han fått några rekommendationer om vilken läsinlärningsmetod som är mest effektiv. I stället presenterar lärarutbildarna de båda inlärningsteknikerna utan att säga vilken metod som är bäst.

– Som jag uppfattar det så nämner man det kort för att vi ska kunna ha en något så när överblick över vad det finns för metoder, och sedan ska vi känna efter och testa oss fram, säger Aron Ihse Seward, som också år ordförande för Sveriges Lärarstudenter i Malmö.