Kartläggningen i matematik leder lärarna fel

Maria Walla, nydisputerad i matematikdidaktik vid Högskolan i Dalarna, har undersökt matematikundervisning vid skolstart. Foto: Anders Gårdestig

Det är oklart vad kartläggningen av sexåringars mattekunskaper ska fokusera på och vad den ska leda till, menar Maria Walla, forskare i matematikdidaktik. Hon anser att det är tveksamt om Skolverkets material ger det stöd som läsa-skriva-räkna-garantin utlovar.
– I en internationell kontext sticker den svenska kartläggningen ut på ett sätt som är oroande, säger hon.

När svenska sexåringar nu börjat förskoleklass väntar en kartläggning av deras matematiska tänkande, utifrån Skolverkets material Hitta matematiken. Tanken är att kartläggningsmaterialet ska leda till likvärdighet och hjälpa lärare att tidigt upptäcka elever som är i behov extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar. 

Men kartläggningen riskerar att ha motsatt effekt, enligt Maria Walla, nydisputerad i matematikdidaktik vid Högskolan i Dalarna. 

Riskerar drabba eleverna

I en färsk avhandling om bedömning och matematikundervisning vid skolstart konstaterar hon att det svenska materialet sticker ut på flera sätt. I studien har hon bland annat jämfört Hitta matematiken med motsvarande norskt bedömningsmaterial. 

I Norge har man, likt många andra länder, valt att fokusera på den tidiga taluppfattningen vid bedömningen, det vill säga elevernas grundläggande förståelse för tal och deras innebörd.

Men vid den svenska kartläggningen hamnar det matematiska innehållet i stället i bakgrunden, konstaterar Maria Walla. Detta trots att tidigare forskning visar att tidig taluppfattning är av stor betydelse för elevers prestationer i matematik.

– I Sverige väljer vi att gå vår egen väg och det är problematiskt eftersom fokuset på matematiken riskerar att glömmas bort också i undervisningen. Det kan i sin tur få negativa konsekvenser för elevernas prestationer, säger Maria Walla.

Uppmanar till försiktighet  

I Hitta matematiken ska lärarna kartlägga hur elever visar nyfikenhet och intresse för det matematiska innehållet, hur elever prövar och använder olika idéer för att lösa problem och hur elever kommunicerar och resonerar om olika matematiska innehåll.

– Risken finns att materialets utformning också påverkar undervisningen så att görandet i de olika aktiviteterna blir huvudpoängen, snarare än själva matematikinnehållet, säger Maria Walla.

Att kartläggningen genomförs muntligt i grupper under höstterminen i förskoleklass är ytterligare ett skäl till att Maria Walla uppmanar lärare att vara försiktiga med hur de tolkar och använder resultatet i sin fortsatta undervisning.

­– Det är viktigt att det inte enbart är elevernas resultat på Hitta matematiken som används som utgångspunkt för att organisera matematikundervisningen. Bara att vara i en grupp med nya barn kan påverka vad en sexåring vågar säga, säger hon. 

Efterlyser omgörning

Kartläggningsmaterialet Hitta matematiken har varit obligatorisk sedan 2019 och är en del av läsa-skriva-räkna-garantin som har fått hård kritik av både lärare och forskare, i en tidigare granskning i Grundskolläraren.

Maria Walla har förståelse för att lärare kan ha svårt att se nyttan med kartläggningen i matematik i förskoleklass.

– Jag förstår om lärare upplever att materialet är otydligt och att kartläggningen tar tid från annan undervisning. Det är både otydligt vad det är som ska kartläggas och hur elevernas resultat på kartläggningen bör användas, säger hon. 

Just nu pågår en revidering av Skolverkets kartläggningsmaterial i förskoleklass och bedömningsstöden i årskurs 1. Och att förändringar av Hitta matematiken krävs är uppenbart, menar Maria Walla.

– Det är viktigt att fokus flyttas från görandet i olika aktiviteter till matematikinnehållet redan i förskoleklass, säger hon.

Här hittar du Maria Wallas avhandling.