
Att övningarna har samma struktur, även om innehållet som repeteras byts ut, gör att eleverna alltid vet vad de ska göra, till exempel när det är dags för en ”brain dump”, berättar Erika Bylund.
Lärarna Johanna Nilsson, Maria Andersson Ekman och Erika Bylund undervisar i olika ämnen och årskurser, men arbetar alla med framplockning på ett likartat sätt.
Fokus
Fem minuters repetition på alla lektioner, i alla ämnen. På Håsta skola i Hudiksvall har testbaserat lärande blivit en självklar del av skoldagen.
– Enkelt men otroligt effektivt, säger forskaren Bert Jonsson.
Skriv ned allt du kommer ihåg om Sveriges riksdag. Ställ tre frågor till din kompis om Egyptens pyramider. Kolla om fyrans multiplikationstabell sitter med hjälp av flashcards.
Det handlar inte om några avancerade, tidskrävande övningar. Tvärtom är principen för testbaserat lärande enkel: Eleverna får på olika sätt testa vad de minns från tidigare lektioner och träna på att plocka fram informationen från långtidsminnet.
Bert Jonsson
Ändå är det en oerhört effektiv form av repetition som gör att kunskaperna fastnar, enligt Bert Jonsson, docent i psykologi och professor i beteendevetenskapliga mätningar.
– Det är ett komplement till undervisningen som vi vet fungerar. Metoden har ett överväldigande stöd av hundratals studier. Den är också lätt att implementera i en skolkontext, säger Bert Jonsson.
Tillsammans med forskarkollegor från Umeå universitet har han introducerat repetitionsmetoden på flera skolor. En av dem är Håsta skola, en F–6-skola i Hudiksvall, som började jobba med testbaserat lärande för tre år sedan.
Här har lärarna, med forskarnas stöd, tagit fram och testat olika övningar som alla kan ha nytta av i undervisningen, oavsett årskurs och ämne, berättar Erika Bylund, förstelärare i svenska.
– Varje lärare måste så klart anpassa innehållet i en uppgift till det aktuella ämnesområdet, men uppgiftens struktur behöver inte ändras. Alla kan arbeta med framplockning på ett likartat sätt, säger hon.
Att övningarna har samma struktur, även om innehållet som repeteras byts ut, gör att eleverna alltid vet vad de ska göra, till exempel när det är dags för en ”brain dump”, berättar Erika Bylund.
Många lärare på skolan har valt att inleda lektionerna med en övning där eleverna arbetar aktivt med framplockning i fem till tio minuter. Det kan till exempel handla om att eleverna får göra en ”brain dump” och skriva ned allt de minns från förra lektionen.
– Det upplägget funkar oavsett om ämnet är geometriska objekt, asagudar eller fotosyntes. I och med att eleverna känner igen övningarnas upplägg, så behöver de inte heller lägga någon tid på att lista ut hur de fungerar, säger Erika Bylund.
Att övningarna används av alla lärare och att kollegorna delar erfarenheter med varandra har gjort det lätt att införliva repetitionsarbetet i undervisningen, tycker Johanna Nilsson, lärare i årskurs 3.
– Den stora förändringen är att det inte bara är jag som lärare som repeterar det vi arbetat med, utan att eleverna själva är aktiva och att alla på ett strukturerat sätt får göra en framplockning av kunskap. Det handlar inte om att göra om hela lektionsupplägg, utan om att lägga till ett moment, säger Johanna Nilsson.
Läraren Maria Andersson Ekman, som undervisar i förskoleklass, håller med.
– Övningarna är korta och inarbetade, så det är inte särskilt krävande varken för eleverna eller för oss lärare. Men vi har ändå fått ett mycket grundligare och mer strukturerat repetitionsarbete, säger hon.
Om det också har förbättrat elevernas långsiktiga lärande och resultat är för tidigt att svara på, enligt Erika Bylund. Men redan nu har lärarna haft nytta av metodiken, menar hon.
– Det blir väldigt tydligt för oss vad eleverna kan och – framför allt – vad de inte kan. Det gör att vi lättare kan identifiera svårigheter och planera hur vi ska rikta den fortsatta undervisningen.
Upplever era elever framplockningen som trist tragglande?
– Nej, tvärtom. Eleverna gillar tydligheten. Att de vet vad som förväntas av dem och att övningarna återkommer har skapat ett lugn, säger Erika Bylund.
Fem råd från forskaren Bert Jonsson och lärarna på Håsta skola till lärare som vill börja arbeta med testbaserat lärande.
Lärarnas larm: Därför nöter vi för lite i skolan
Wyndhamn: Skolan har skadligt stort fokus på analys
Forskaren: Att lyckas är viktigare drivkraft än lust
Både kunskapssyn och läromedel måste uppdateras
Här får eleverna repetera smart – i alla ämnen
Hjärnforskaren: Så nöter man på ett smart sätt
Undervisning ”Alla elever blir väldigt fokuserade och alla lyckas.”
Krönika ”När betygen inte räcker till påverkas känslan av att tillhöra.”
Fokus Forskaren om metoden: Enkel men otroligt effektiv.
Vi lärare debatt ”Var är kajen, den hamn där vi avgav våra sköna löften.”
Forskning Professorn prisar kloka uppgifter som saknar ”rätt” och ”fel”.
Krönika ”Jag har trängt mig på utan att visa hänsyn och respekt.”
Läsning Eleverna har läst mer än två timmar varje dag.
Krönika ”Det mest läsfrämjande ordet är ja.”
Pedagogik ”Att enbart bedöma SO och NO genom att yngre elever får skriva texter ger för lite.”
Krönika ”Hur är det ställt med tilliten till skolans arbete?”
Undervisning Lektorn: Eleverna är väldigt kloka och har bra åsikter.
Krönika ”Låt mig för evigt få ärva dina elever.”
Krönika ”Låt dem slå sig ner på osynliga stolar i lärarrummen.”
Krönika ”Det är där all skolutveckling måste ta sin början.”
Forskning Forskaren: Elever vill använda skrivande för att lära sig ett ämnesinnehåll.
Krönika ”Elevernas val av böcker måste fortsatt få vara deras.”
Krönika ”En kvart om dagen är ynkligt lite.”
Lärarutbildning ”Jag hade önskat ett större fokus på läsinlärningsmetoder.”
Krönika Testa dina elever med svensklärarens frågesport.
Krönika ”I skolans värld har vi ingen lång försäsong där vi kan spela ihop laget.”
Vi lärare debatt ”Jag har med fasa åsett hur läs- och skrivinlärningen försämrats i grundskolan.”
Lektionstipset Läraren i förskoleklass: Motivationen smittade och flera elever ville testa.
Krönika ”Låt oss låna en nypa av Karlssons framtoning.”
Reportage ”Det är väldigt roligt att få ett pris för något man arbetar med varje dag.”
Forskning Forskarens fyra tips.
Forskning Forskaren: Resultatet går stick i stäv med vad man hör och läser om i media.
Krönika ”Vi har blivit en aning stela och våra munnar har blivit för raka.”
Läsning Lågstadieläraren: Vanliga skönlitterära verk ger eleverna en helt annan lust.
Pedagogik ”Att dela på uppdraget ger en ökad trygghet.”
Forskning Stor forskningssammanställning pekar ut framgångsfaktorerna.
Forskning Forskaren: Man behöver jobba med språk i alla ämnen.
Krönika ”Det är när orden finns som verkligheten kan delas.”
Krönika ”Att kritisera en bok är att kritisera läsaren.”
Läsning ”Det är hela skolan, all personal ska involveras.”
Krönika ”En föräldrasuck kan skapa oro hos barnet.”
Undervisning ”Övningen ger alla möjlighet att tänka och uttrycka sina idéer.”
Läsning ”Vuxenvärlden behöver se sin viktiga roll.”
Krönika ”Hon litade orubbligt på skolan och vad den kunde ge mig.”
Forskning Forskaren: Grövre språk och machoattityder.
Forskning Forskaren: Det är den metodik som har evidens.
Läsning Lågstadieläraren Anki Källman om hur hon väcker böckerna till liv.
Forskning Forskaren: Risk att lärarna inte hittar de elever som har de största behoven.
Krönika ”Det skulle ge läraren stöd i sitt arbete att främja läsningen.”
Stoffträngseln Specialpedagogen: Vi rusar vidare från det ena till det andra – barnen hänger inte med.
Krönika ”Allt bygger på att eleverna måste kunna läsa.”
Läsning Här är lärarens fyra bästa tips.
Krönika ”Pulsen är högre än den borde vara.”
Läsa-skriva-räkna-garantin Skolinspektionen: Varannan skola lever inte upp till kraven.
Lärarutbildning Professorn: De senaste 30 åren har det bara gått utför.
Krönika ”Han ska inte vara där han är just nu. Han ska vara i klassrummet.”