Så upptäcker de svårigheterna som nationella proven missar

Elever, lärare, specialpedagoger, speciallärare, rektorer, skolledare och huvudmän. Alla de nivåerna involverades när Lunds kommun inledde sitt utvecklingsarbete inom språk-, läs- och skrivundervisning för två år sedan. Satsningen heter ”Språka Lund” och leds av språk-, läs- och skrivutvecklarna Ingrid Thulin Olander, logoped, och specialpedagogen Marie Åkerlund. Målsättningen är ”undervisning i världsklass”, berättar de med ett leende. Och dit ska de nå genom att ge barn och unga med svårigheter det stöd de har behov av, så tidigt som möjligt.

– När vi inledde arbetet började vi med att göra en nulägesanalys och intervjuade alltifrån elever till verksamhetschefer för att ta reda på hur vi kunde fördela våra resurser på bästa sätt. Här kunde vi se att det fanns en del lärare som fick kämpa lite extra eftersom de inte hade med sig någon formell kunskap om läsundervisning från utbildningen, säger Ingrid Thulin Olander och fortsätter:

– Vi har väldigt kompetenta lärare men vi ville försäkra oss om att eleverna får stöd i tid och utifrån behov.

Gratisverktyg ger kunskap om specifika svårigheter 

Analysarbetet resulterade i beslutet att alla kommunens skolor ska använda det kostnadsfria kartläggnings- och testverktyget Legilexi som ett komplement till Skolverkets bedömningsstöd.

– Det är ett evidensbaserat verktyg och vi var medvetna om dess styrkor, säger de.

Nu är Ingrid Thulin Olanders och Marie Åkerlunds uppdrag att handleda special­pedagoger och lärare i Legilexi och att stötta skolledare inom språk-, läs- och skrivområdet.

Legilexi tar avstamp i läsmetoden ”The simple view of reading” som bygger på phonics och utgår från två grundläggande färdigheter: avkodning och språkförståelse. Verktyget är anpassat för förskoleklass upp till årskurs 3 och ska hjälpa lärare att identifiera vilka elever som behöver extra stöd. Syftet med testerna är att kunna följa elevernas läsutveckling, hela vägen fram till avancerad läsförståelse.

– Det testar alltifrån fonologisk medvetenhet och ljudavkodning till ordförråd och grammatisk hörförståelse. Skolverkets bedömningsstöd ger inte lika många ledtrådar om var eleven är svag. Men det gör Legilexi, säger Marie Åkerlund och Ingrid Thulin Olander fortsätter:

– Olika svagheter kräver ju helt olika insatser. Alla elever ska kanske inte sitta i samma läsgrupp, en del kan behöva en mer riktad insats.

”Ett otroligt underlag”

Under vårterminen förra året nådde 57 procent av treorna i Lund målen i läsförståelse i Legilexis kartläggning – att jämföra med nationella provet där cirka 94,5 procent uppnådde kravnivån läsåret 2022/2023. Differensen ser likadan ut i resten av landet.

– Vi tror att det beror på att Legilexis verktyg har en högre kravnivå. Eftersom det här verktyget har till uppgift att identifiera alla elever som är i riskzonen är det bra om det är ”svårt” att klara av det, säger Marie Åkerlund.

Om, och i så fall hur, testresultaten har förändrat skolornas arbete med att utveckla läsundervisningen utifrån elevernas behov är för tidigt att svara på. Framför allt för att satsningen ”Språka Lund” rullades ut i skolorna först i augusti 2023.

Marie Åkerlund och Ingrid Thulin Olander kan inte nog understryka hur angeläget arbetet med Legilexi är. En stor fördel är att användarna kan följa de enskilda skolornas och hela kommunens resultat över tid, konstaterar de.

– Det är ett otroligt underlag för att se hur vi ligger till. Dessutom kan skolledarna se resultaten, analysera och fördela resurserna så att de utnyttjas till rätt elever, säger Ingrid Thulin Olander.