Så brister skolornas arbete med läsa-skriva-räkna-garantin

Läsa-skriva-räkna-garantin, som infördes 2019, ska leda till likvärdighet och hjälpa lärare i förskoleklass och på lågstadiet att tidigt upptäcka elever som är i behov av särskilt stöd eller extra anpassningar.

Men Skolverkets kartläggnings- och bedömningsmaterial, som är en viktig del av garantin, har fått hård kritik av både lärare och forskare, i en tidigare granskning i Grundskolläraren.

Nu konstaterar Skolinspektionen brister i arbetet med garantin på 20 av de 40 skolor som myndigheten har granskat.

Ont om tid och resurser

Ett återkommande problem är att kartläggningar och bedömningar, som ska göras i förskoleklass och i årskurs 1, inte genomförs i sin helhet eller i rätt tid. Den här typen av brister fanns på 11 av de 40 granskade skolorna.

– Att flera skolor brister i genomförandet och inte lever upp till lagens krav är allvarligt, säger Tilda Lindell, utredare på Skolinspektionen.

Enligt rapporten anser de granskade skolorna att en avsaknad av tid och resurser är de främsta orsakerna till bristerna. Till exempel beskriver man att det inte funnits tillräckligt med personal i relation till elevgruppens storlek för att genomföra garantins olika moment på ett korrekt sätt. 

En annan vanlig brist är att särskild bedömning och planering av extra anpassningar inte utförs tillsammans med personal med specialpedagogisk kompetens, vilket ska ske enligt garantin. 

På flera skolor saknas den specialpedagogiska kompetensen helt. På andra skolor finns kompetensen, men personalen involveras inte i arbetet med garantin, enligt Skolinspektionen.

Hur ska läraren agera om det inte finns någon samverkan med specialpedagog?

– I första hand ska man vända sig till skolans rektor, som har ett ansvar för att se till att tillräckliga resurser finns. Ytterst är det skolans huvudman som ska se till att rätt förutsättningarna finns, säger Tilda Lindell.

Inte granskat själva materialet

Enligt Skolinspektionen kan bristerna i arbetet med garantin leda till att elevers stödbehov uppmärksammas sent och att elever går miste om tidiga och viktiga stödinsatser.

Vad krävs för att materialen faktiskt ska fungerar som ett stöd för lärarna?

– I våra beslut har vi har skrivit till de berörda skolorna vad de behöver rätta till, men vi har inte bedömt genomförbarheten i garantin, hur ändamålsenligt materialet är eller vilka försättningar som krävs för att den här typen av brister inte ska uppstå, säger Tilda Lindell.

En tidigare undersökning från Sveriges Lärare visar att många lärare är kritiska till läsa-skriva-räkna-garantin. Materialen från Skolverket upplevs som tidskrävande och bristfälliga och lärarna menar att de kartläggningar och bedömningar som genomförs ändå inte leder till att åtgärder sätts in. 

Hur ska lärare förhålla sig till materialen, som de själva är kritiskt inställda till?

– Tillsynen har inte tagit sikte på att bedöma själva materialet utan vi utgår från de bestämmelser som gäller. Därför kan jag inte svara på den frågan, säger Tilda Lindell.

Underkänns av lärarna

Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, är oroad men inte förvånad över bristerna i arbetet med läsa-skriva-räkna-garantin.

”Sveriges Lärare, våra medlemmar samt flera forskare har flera gånger påpekat de brister som finns i de obligatoriska bedömningsstöden. De har inte tillräckligt hög kvalitet och för låg träffsäkerhet”, skriver Anna Olskog i en kommentar till Grundskolläraren.

Ska kartläggningarna och bedömningarna vara obligatoriska måste de ersättas med material som har högre kvalitet, anser hon. Dessutom krävs ett rejält tillskott av resurser och att lärares arbetsvillkor och förutsättningar regleras så att de kan fullgöra sitt uppdrag, understryker Anna Olskog.

”Ett problem är att det ofta saknas resurser för att sätta in det stöd som kartläggningarna visar att eleverna behöver. Det är fullt förståeligt att lärare anser att det är slöseri med värdefull undervisningstid att genomföra kartläggningar som i slutänden bara blir en pappersprodukt”, skriver hon.

Efter Grundskollärarens granskning i våras slog skolminister Lotta Edholm (L) fast att Skolverkets testmaterial ”måste göras om i grunden”, så på uppdrag av regeringen genomför Skolverket just nu en översyn av kartläggnings- och bedömningsmaterialen. Nästa höst ska ett reviderat material ha tagits fram, som lärare ska få testa och utvärdera. Inför höstterminen 2026 ska det nya materialet vara helt färdigställt.