Agnes och Selma kopplar av med läsning på Tigerns fritidshem.
Fritidslärarna vann striden för egna lokaler
Efter många möten och skrivelser till kommunpolitikerna i Skellefteå fick Carina Lindmark Jonsson och hennes kollegor på fritidshemmet till sist tillbaka sina lokaler.
Lokalhaveriet
Barnen blir tryggare och fritidslärarna slipper irra omkring för att hitta någonstans att vara.
– Nu känner jag att jag kan jobba som lärare i fritidshem igen, säger Carina Lindmark Jonsson, som tillsammans med sina kollegor kämpat för att få tillbaka egna lokaler.
Carina Lindmark Jonsson, lärare i fritidshem, har arbetat på Lejonströmsskolan i Skellefteå i fem år. För drygt tre år sedan blev fritidshemmet av med sina lokaler. Fritidshemsverksamheten förpassades till korridorer och klassrum. Orsaken var att flera elever flyttade in från en annan skola i kommunen. Bland annat behövdes lokaler till anpassad grundskola.
– Våra lokaler behövdes och vi fick flytta ut. Det blev oerhört stressigt och svårt att hålla koll på barnen och det blev en hög ljudnivå, säger Carina Lindmark Jonsson.
Efter ett tag tog fritidslärarna och andra anställda på fritidshemmet strid för att få egna lokaler. Det sände bland annat skrivelser till ansvariga kommunpolitiker och till skolledningen.
– Det skrevs risk- och konsekvensanalyser, men de togs egentligen aldrig upp. Men till sist, efter flera möten och skrivelser, fick vi en ledning som lyssnade på oss och som förstod vår verksamhet.
Så här beskriver Carina Lindmark Jonsson skillnaden nu mot tidigare:
– Det här är första året på länge som jag känner att jag kan jobba som lärare i fritidshem igen. Vi är samlade och har struktur. Barnen har blivit lugnare och konflikterna har minskat.
Fritidshemmet har blivit mer lockande
Hon menar också att fritidshemmet blivit mer lockande för eleverna nu.
– Vi är en egen verksamhet och det blir tydligare när eleverna byter lokaler. De ska känna att ”wow, nu går jag till fritids!” Här har vi ett inbjudande smörgåsbord med aktiviteter. Under alla mina år på fritids har jag märkt att barnen behöver mer och mer struktur. När verksamheten har egna lokaler kan man lämna material framme, samt förbereda aktiviteter.
Carina Lindmark Jonsson räknar upp flera saker som finns på fritidshemmet nu när de har egna lokaler. Det är kök med spis, kyl och frys. De har hobbyrum för att kunna pyssla och där material får ligga kvar. Dator och monitor finns för att kunna visa film, bild och text på stor skärm. Rum finns för teater och drama, samt ett utrymme med soffor, sittpuffar och bord.
– Fritids behöver egna lokaler precis som alla klasser under skoltid behöver egna lokaler. Det är verkligen inte konstigare än så. Det finns inget positivt med att ha verksamhet i korridorer och klassrum. Ingen ska behöva ha det så.
Tog strid för gemensamt arbetsrum
I dagsläget är nära 150 barn inskrivna på fritidshemmet, som har två stora rum till sitt förfogande och i de rummen finns det två mindre rum. Korridoren används fortfarande, som lekyta och för att spela pingis. De använder också vissa klassrum.
Filip, Sixten och Harry spelar pingis i korridoren.
– Man kan säga att vi har två hemvister för tre årskurser. Så egentligen skulle vi behöva ett till större rum. Kanske kan vi få det när skolan ska gå från tre till två parallellklasser.
Personalen på fritidshemmet tog även strid för ett gemensamt arbetsrum där de kan planera både enskilt och tillsammans.
– Att få sitta i samma arbetsrum har gett så oerhört mycket. Då har vi möjlighet att få stöttning och idéer av varandra. Ett pass i veckan kan vi samla alla som jobbar på fritidshemmet för att planera framåt, tala om elever som behöver extra stöd men också om hur vi själva mår. Den här timmen under veckan är den mest värdefulla vi har för att bedriva vår verksamhet.
När barnen kommer på morgonen så är det lugna stunder som gäller då eleverna spelar, ritar eller sitter och pratar i soffan innan frukost. Efter frukost går alla ut på skolgården. När barnen kommer på eftermiddagen blir det mellanmål och sedan är det olika aktiviteter fram till 15.30. Efter 15.30 får eleverna välja bland de aktiviteter som erbjuds på tavlan.
I ateljén får materialet ligga kvar till nästa dag. Från vänster Ines, Ester, Hilda, Mio, Carina Lindmark Jonsson och Mio pysslar med pärlor.
Fritidshemmet har en stor whiteboard med personalen och barnens namn på knappar. De sätter upp knappen där de kommer vara. Tavlan gör det också smidigare när föräldrar hämtar.
En bokad lokal ger trygghet
Egna lokaler underlättar även för fritidspedagogisk undervisning under skoltid. Tidigare fick fritidslärarna leta efter lokaler att vistas i under skoltiden. Men bristen på lokaler resulterade ofta i att de gick ut i stället och hade skolfritids utomhus.
– Nu kan vi ha undervisning som baserar sig på Lgr 22 och det känns underbart. Att ha en bokad lokal medför trygghet för alla.
Tidningen Fritidspedagogiks enkät visar att hälften av lärarna i fritidshem tycker att lokalerna passar ganska eller mycket dåligt för verksamheten.
Carina Lindmark Jonsson ser med oro på att många fritidshem i landet inte har egna lokaler och därmed får svårt att kunna bedriva en varierad verksamhet med till exempel skapande, avkoppling, lek och rörelse.
– Skolornas ledning behöver utbildas i vad fritidshemsverksamhet är för något och vilken vinning den ger för hela skolan. Nu har fritidspedagoger mer och mer fått andra uppdrag som tar tid från fritidsverksamheten. Det kan ha att göra med att det är få utbildade lärare i fritidshem. Vi har en bra situation med utbildade lärare i fritidshem.
