Wyndhamn: Skolan har skadligt stort fokus på analys

Repetition ifrågasätts och betraktas som något ”förlegat” och ”fult”. I stället premieras diskussion, reflektion och analys. Det vittnar många lärare om i Ämneslärarens stora enkät som har besvarats av närmare 5 000 lärare.

Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, menar att just detta är en av den svenska skolans stora svagheter.

– Att elever i väldigt tidig ålder förväntas analysera, problematisera och resonera är en utopi. För att kunna det måste man först behärska grundläggande färdigheter och besitta ämneskunskaper. Och det fordrar systematisk träning, repetition och tragglande, säger hon.

”Omöjligt att lösa”

Ansvaret för att abstrakta förmågor trängt undan viktig mängdträning vilar tungt på skolmyndigheter och styrdokument, anser Anna-Karin Wyndhamn.

– Lärarna har inte haft stöd att ägna sig åt detta. De har blivit inträngda med ett uppdrag som är omöjligt att lösa, säger hon.

Den del av lärarkåren som utexaminerats de senaste decennierna har dessutom gått en lärarutbildning som stämplat mängdträning och repetition som ”antikverade idéer”, menar hon.

Men Anna-Karin Wyndhamn har hopp om att en kursändring väntar, så väl på lärarprogrammen som i läroplanerna.

I sin roll som expert i den pågående läroplansutredningen, som snart presenteras, har hon arbetat för att de nya styrdokumenten tydligt ska prioritera befästande av ämneskunskaper och basfärdigheter.

– Förhoppningsvis går vi mot en läroplan där emfasen på abstrakta förmågor har sållats bort. Det har jag verkat för med all kraft jag har kunnat uppbåda.

”Skolan vidgar klyftorna”

Anna-Karin Wyndhamn har också använt sin röst i utredningen för att stärka lärarnas mandat och rätt att bestämma i klassrummet. I dag har eleverna ett orimligt inflytande över metodiken och undervisningens innehåll, anser hon.

– Den typen av elevinflytande har inte varit till gagn för lärare som vill lägga kraft på färdighetsträning som kräver repetition, mängdlära och automatisering av grundfärdigheter. Det är viktigt att elevens röst hörs, men det är lärarens skyldighet att undervisa även om sådant som eleven tycker är tråkigt, säger Anna-Karin Wyndhamn.

Hon menar att skolan sviker sitt kompensatoriska uppdrag när elever – som inte har svenska som modersmål och som saknar stödstruktur hemifrån – lämnar skolan utan grundläggande färdigheter.

– I dag vidgar skolan klyftorna i samhället. De elever som samhället har lovat hjälp faller ifrån i högre grad och kommer ur skolan illa rustade att delta i samhällslivet.