Blivande lärare fuskar mer än någonsin
Tobias Jansson, universitetsadjunkt på Linköpings universitet och Lars-Erik Nilsson, universitetslektor i pedagogik. Foto: Getty Images (mitten) och privat.
Fokus
Fusket bland lärarstudenter ökar.
– Det är moraliskt förkastligt, säger Tobias Jansson, universitetsadjunkt på ämneslärarprogrammet vid Linköpings universitet.
Blivande lärare fuskar mer än tidigare. I alla fall på Linköpings universitet.
– Ja, vi upptäcker fler, säger Tobias Jansson, universitetsadjunkt på Linköpings universitet.
Fusket har gjort att det sedan 2011 i varje kursintroduktion och studiehandledning finns ett långt stycke under rubriken ”Policy rörande fusk och plagiat”. Där står det att man kan bli avstängd upp till sex månader vid allvarligt fusk.
– Men det vanliga är avstängningar i fyra veckor, säger Tobias Jansson, som är kursansvarig för flera delkurser, bland annat kursen i bedömning som ska lära lärarstudenterna att själva bedöma och också upptäcka fusk.
”Att lärarstudenter fuskar är hyckleri”
I kursbeskrivningen står att: ”Ökningen av uppsatsplagiat i skolan ställer också nya krav på dem som läser på Lärarprogrammet. Mycket talar för att dagens och framtidens lärare behöver vara kompetenta användare av information och kommunikationsteknik och dessutom vetenskapliga skribenter och stilister, bl. a för att kunna känna igen och stävja olika former av plagiat.”
Senast Tobias Jansson hade kursen i bedömning kom han på en student som fuskade.
– Det var en så kallad hemtentamen, ett mellanting mellan salstenta och inlämningsuppgift. Att lärarstudenter fuskar är moraliskt förkastligt eftersom de själva inte ska acceptera ett sådant beteende från eleverna. Ett hyckleri, helt enkelt.
Nästan alla studenter som fuskar och stängs av återkommer.
– I några enstaka fall har den som åkt dit avbrutit sina studier. Kanske för att den tyckte det var pinsamt, säger Tobias Jansson.
Varför ökar fusket?
– Den digitala tekniken gör det mycket lättare. Och med AI kan det bli ännu värre. Vi diskuterar hur vi ska hantera det. Där finns risken att fusket hamnar under radarn, säger Tobias Jansson, som tror att en kombination av muntliga och skriftliga tentor skulle kunna minska fusket.
– Men det är resurskrävande. Ett annat sätt är att i större utsträckning ha traditionella salstentor. Där har man en annan kontrollapparat som gör det svårare att fuska. Men då är det en annan kunskap som testas. Man får inte samma djup i resonemanget när man ska sitta och svara under tidspress.
"Kombinera skriftligt och muntligt"
På Högskolan i Kristianstad är det färre lärarstudenter som åker dit för fusk än på andra yrkesutbildningar. Det behöver inte betyda att de blivande lärarna fuskar mindre, menar Lars-Erik Nilsson, universitetslektor i pedagogik som doktorerat i studenters syn på fusk.
Att det sker bland dem som själva ska sitta och bedöma om elever fuskar är extremt allvarligt. Det är som om polisstudenter skulle begå brott
– Det kan vara så att lärarna på lärarutbildningen ser på ett annat sätt på studenters samarbete eller försök att skriva med hjälp av andras texter.
Han tycker att fusk bland lärarstudenter är allvarligt.
– Att det sker bland dem som själva ska sitta och bedöma om elever fuskar är extremt allvarligt. Det är som om polisstudenter skulle begå brott, säger Lars-Erik Nilsson som också är ledamot i disciplinnämnden på Högskolan i Kristianstad.
Han tror inte att fusket stoppas bara med disciplinstraff. Undervisningen måste också förbättras och lärarna behöver lägga mer tid på hur prov och examinationer görs.
– Konstruerar jag frågor som eleverna enkelt kan gå ut på nätet och hitta svar på måste jag räkna med att studenter letar efter svar där. När tjänster som Chat GPT nu finns blir det en svår uppgift att formulera goda examensuppgifter.
– Kanske ska man kombinera skriftligt och muntligt när studenterna redovisar. Att individualisera uppgifterna så att alla inte kan svara på samma sätt kan också vara en väg, säger Lars-Erik Nilsson.