"Anpassningar får inte bli att slippa"

Enskilda elevers anpassningar i undervisningen - vad de innebär och var gränsen går - är något vi diskuterat länge i skolan. Det är skönt att frågan nu dykt upp även i media och att den välbehövliga debatten är i gång. I debattartikeln “Extra anpassningar låter fint, men är ett svek”, publicerad på Expressens webbsida den 19/3 2023, ifrågasätter två lärare var gränsen går för de anpassningar som görs i våra klassrum idag. De menar att vi riskerar att anpassa bort rätten att lära sig. Att vi anpassar så mycket att eleverna inte får möjlighet att öva på det som de skulle behöva. I artikeln tar de även upp det faktum att anpassningar blivit ett ekonomiskt incitament. Istället för att sätta in det stöd och de resurser som eleven egentligen behöver, löser läraren det på egen hand genom att göra anpassningar i klassrummet. Risken blir då att skolan “anpassar” bort det som är svårt och att eleven slipper det som upplevs som jobbigt och utmanande.  

Dilemman för yrkeslärare

I artikeln tar de upp flera exempel på anpassningar som de upplever har “gått för långt" i grundskolan. Om en elev exempelvis har svårt att läsa längre texter - istället för att få det stöd hen behöver för att öva upp sin läsförmåga - så sätts anpassningar in som innebär att eleven slipper läsa och endast behöver lyssna på texter. Eleven får då inte chansen att öva för att bli en bättre läsare. Detta får mig att fundera på de typiska dilemman som en yrkeslärare stöter på i samband med apl. När går anpassningarna för långt i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet (apl)? 

Om en elev av olika orsaker har svårt att göra apl, ska hen slippa det då? Eller ska eleven få den hjälp och det stöd hen behöver för att till slut kunna genomföra apl? Om en elev har svårt att komma upp på mornarna och ständigt kommer försent till sin apl-plats, ska vi anpassa elevens schema efter det och låta eleven börja klockan tio istället? Eller ska eleven få hjälp att få ordning på sin sömn och skapa rutiner så att hen kommer iväg i rätt tid? Om en elev har svårt att skriva sin apl-uppgift ska hen inte behöva göra det då? Eller ska eleven få det stöd hen behöver så att hen utvecklar sitt skrivande? 

Eleven ska känna stolthet

Vi får inte svika våra elever och plocka bort delar av utbildningen - vi får inte beröva dem rätten till att lära sig. Anpassningar får inte bli synonymt med att “slippa”.  De ska få möjlighet att öva, att lära och att utvecklas. Målen för utbildningen ska betyda något. Eleven ska känna stolthet över den utbildning hen fått. Eleven ska känna att den kan något och är duktig på det. Eleven ska också känna att hen klarar av sådant som är svårt. 

Att “slippa” kostar varken politiker eller huvudmän en endaste krona i stunden, men i förlängningen kommer det att kosta både samhället och individen. Tyvärr är det den enskilda eleven som kommer få betala det högsta priset.

De elever som behöver stöd och stöttning ska självfallet få det och våra huvudmän och politiker måste inse att det ibland kostar pengar. Vad gäller oss lärare så måste vi fortsätta kämpa för alla elevers rätt att utvecklas och lära sig, även sådant som är svårt och utmanande.

 

Just nu!

+ En hyllning till alla handledare där ute!

- Nedskärningarna i skolan.