Här bestämmer lärarna över sin fortbildning

På Djurgymnasiet i Stockholm anser ledningen att det är lärarna själva som har bäst koll på vilken fortbildning de är i behov av. Där har varje lärare en pott på 5 000 kronor att disponera fritt på sin kompetensutveckling – exempelvis kurser, föreläsningar, mässor och litteratur för egen förkovran, berättar Maria Zetterquist som undervisar i hundkunskap och naturbruk.

– Ibland springer man på en nyhet inom hundvärlden som man känner att man borde sätta sig in i och då kan jag boka en kurs eller gå på en föreläsning utan att behöva fundera så mycket på det. Det känns väldigt skönt att ledningen litar på att vi lägger pengar där det mest behövs, säger Maria Zetterquist.

Hon är snart klar med en certifieringskurs om ”fear free-hantering”, en amerikansk distansutbildning om hantering av stressade djur. Kursen kostar 2 400 kronor och kräver att deltagaren klarar av ett intagningsprov samt är utbildad instruktör.

Flyttar lektioner

Däremot får lärarna sällan ledigt från ordinarie undervisning, berättar kollegan Adrienne Sant’Orp som undervisar i hundkunskap och om sällskapsdjur.

– Men det brukar alltid gå att ordna genom att flytta lektioner för att få utrymme i schemat för att genomföra önskad fortbildning. Dessutom har vi relativt flexibel arbetstid, säger Adrienne Sant’Orp, som även är disputerad husdjursagronom.

Hon har arbetat på skolan i 17 år och har aldrig blivit nekad fortbildning, vare sig det handlar om pedagogik eller de ämnen hon undervisar i. Det enda som krävs är att de lämnar in en beställningsblankett och ett kvitto.

– Personligen kan jag känna att det kan vara svårt att välja vilken utbildning man ska gå. 

Numera finns det extremt många kurser att välja mellan. Och vissa är gratis. Man kan fortbilda sig dygnet runt, säger Adrienne Sant’Orp.

I år har hon deltagit i 17 digitala föreläsningar och seminarium. Nu senast gick hon en kurs om friskvård för hund och deltog i ett specialsöksprojekt som varit mycket lärorikt och som hon har haft stor användning av i undervisningen. Ett delvis EU-finansierat projekt där man undersökte om hundar kan användas för att detektera invasiva ogräs.

Både Maria Zetterquist och Adrienne Sant’Orp är förhållandevis nöjda med skolans studiedagar och den fortbildning som erbjuds när alla lärare på skolan är närvarande. 

– Men framför allt upplever jag att kombinationen av arbetslagsarbete, individuell utbildning och gemensam ämnesövergripande fortbildning är ett vinnande koncept, säger Maria Zetterquist.

"Vill vara uppdaterad"

På den senaste studiedagen hade de besök av en föreläsare som berättade om AI och dess möjligheter, i stället för nackdelar och faror, vilket var givande även för deras ämnen, tycker Maria Zetterquist

– Vi jobbar mycket med hundars språk och då vill vi gärna ha bra exempelbilder där djur visar olika signaler för att kunna träna eleverna om hur de ser, vilket alltid är svåra att hitta. I det fallet vore det ju jättebra om det gick att ta fram sådana bilder med hjälp av AI. 

Adrienne Sant’Orp tycker att fortbildning är otroligt viktigt. 

– Jag skulle tycka att det blev tråkigt om jag inte hade möjligheten att vidareutbilda mig. I våra ämnen kommer det ofta nya forskningsrön så jag vill vara uppdaterad och hänga med. 

Utöver studiedagar och individuella utbildningar jobbar de även med kollegialt lärande i arbetslag, var fjärde vecka, vilket brukar vara givande. 

– Men i det fallet är det viktigt att det ges tid till det arbetet så det inte bara blir en stressfaktor, säger Adrienne Sant’Orp som nu ska planera det kollegiala lärandet på skolan tillsammans med övriga förstelärare.

Maria Zetterquist betonar att till syvende och sist handlar lärares kompetensutveckling om att leverera god undervisning.

– Det bidrar till att vi kan lära ut det senaste inom området, vilket i sin tur innebär att eleverna blir mer förberedda på vad som komma skall. Det här är ett yrke i ständig förändring.