”Läsförmågan nyckeln till bättre kunskapsresultat”

Pisa 2022 är ingen munter läsning. Även om vi fortfarande presterar bättre än genomsnittet i OECD faller vi i relation till andra länder.

Kompetensförsörjningen är en av näringslivets största utmaningar, och även om det finns brister i hela utbildningskedjan uppstår många av problemen i grundskolan. 

Under året har Svenskt Näringsliv anlitat en lång rad forskare och experter – svenska och utländska – för att bättre förstå grundskolans problem, och för att identifiera möjliga lösningar. Eftersom de så kallade STEM-ämnena är särskilt viktiga för näringslivet har vi haft ett extra fokus där. Samtidigt framstår läsförmågan som det mer grundläggande problemet. Alldeles för många elever klarar inte skiftet i mellanstadiet: från att lära sig läsa till att läsa för att lära sig. Det går ut över övriga ämnen.

Fått sämre förutsättningar

Man ska ha respekt för att skolans uppgift blivit svårare. Vi har fått en mycket utmanande elevsammansättning. Många elever har inte språket med sig hemifrån. Mellan PIRLS 2016 och PIRLS 2021 minskade andelen elever som alltid talar svenska hemma från 66 till 52 procent. Den svenska skolan klarar sin uppgift någorlunda väl, jämfört med andra länder, när man tar hänsyn till förutsättningarna. 

Denna typ av analyser förändrar dock inte det faktum att var fjärde elev lämnar grundskolan utan tillräcklig läsförmåga. Erfarenheter från så kallade No excuses-skolor i Storbritannien och USA visar att socioekonomiska faktorer inte behöver vara avgörande för elevernas skolresultat.

Tre åtgärder

För att stärka den svenska skolans kompensatoriska förmåga måste inte minst följande tre brister åtgärdas:

1. Undervisning på vetenskaplig grund

Decennier av forskning visar att elever behöver tidig, systematisk och explicit undervisning i kopplingen mellan ljud och bokstav (phonics). Läsundervisningen i svensk skola bygger sällan på dessa metoder.

2. Reformera kursplaner och lärarutbildningen

Bristerna är inte lärarkårens fel, utan beror bland annat på otydliga kursplaner och otillräcklig lärarutbildning.

3. Bättre screening och tidigare åtgärder

Skolverkets kontrollstationer missar mer än hälften av eleverna som har svag läsförmåga. Eftersom dessa elever inte identifieras får de inte heller den extra hjälp som de behöver.

Politikerna ytterst ansvariga

Hela samhället kan hjälpa skolan klara sitt komplexa uppdrag. Fler vuxna måste läsa sagor för sina barn och hjälpa sina ungdomar med läxan. Landets företagare behöver fortsätta bidra med prao- och praktikplatser. Lärare, skolledare och tjänstemän måste arbeta effektivt och målmedvetet. 

Ytterst faller dock ansvaret på våra folkvalda. Vi behöver nya kunskapsrika kursplaner, bättre kunskapskontroller, reformer av lärarutbildningen och lagstöd för bättre arbetsro.

”No Excuses”-attityden behövs inte bara i skolan utan också i politiken. 

Karin Johansson, vice vd, Svenskt Näringsliv

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.