Pisa spås visa ökad skillnad mellan elevgrupper

På tisdag klockan 11 presenteras resultatet av den senaste Pisa-undersökningen.  
Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie av OECD som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder.

Nyligen offentliggjordes resultaten i två andra internationella kunskapsundersökningar – läsundersökningen Pirls och demokrati- och samhällskunskapsmätningen ICCS.

Ökad resultatspridning

Båda visar på en viss generell kunskapsnedgång, förmodligen orsakad av pandemin. 

– För svensk del ser vi också en ökad resultatspridning mellan olika elevgrupper, säger Pontus Bäckström.

– Det ligger dels i linje med en generell trend, dels vad vi förväntade oss skulle bli resultatet av pandemin på grund av elevers olika förutsättningar.

Som?

– Till exempel trångboddhet, olika hög grad av sannolikhet att någon i familjen skulle bli sjuk eller större behov av lärarstöd.

Därför är skillnaderna stora

Trots allt tal om skolans kompensatoriska uppdrag fortsätter elevernas socioekonomiska bakgrund att ha en stor, dessutom växande, betydelse för utbildningsresultaten.

– Genom migrationen har vi under senare år fått in många fler elever i det svenska skolväsendet som dels har långt till svenska språket, dels har föräldrar med svag utbildningsbakgrund. Många elever har också en mycket svag skolbakgrund.

Den delvis ändrade elevsammansättningen har, enligt Pontus Bäckström, gjort att skolans uppdrag är svårare idag än vad det var för kanske 30 år sedan.

– Det är dessutom empiriskt klarlagt. Vi behöver nu skapa en skola som lyckas väga upp de stora skillnaderna i elevers olika i förutsättningar. Den uppgiften är kanske svårare anno 2023 än vad den någonsin varit tidigare.

– De reformer som genomförts sedan 1990-talet har inte löst problemet, så mycket kan vi konstatera.

”Viktigt att Sverige är med”

Har den svenska skolan blivit sämre?

– Det är svårt, kanske till och med omöjligt, att svara på. Det kompensatoriska uppdraget har blivit svårare och skolväsendet har inte lyckats lösa det.

Hur viktig är en undersökning som Pisa?

– Jag tycker att det är viktigt att Sverige är med i Pisa. Men inte för att vi ska kunna jämföra och tävla med Slovenien, Finland eller något annat land. Utan för att undersökningen ger en bild av hur svenska elevers kunskaper utvecklas över tid. 

– Vi har idag inget annat instrument, eller egna tillräckligt bra indikatorer, som gör att vi kan följa elevernas kunskapsutveckling över tid. Betygssystemet, med dess inflation, går inte att använda. De nationella proven är inte konstruerade för att nyttjas till det.

Sverige borde ha egen mätning

Borde Sverige ha egen undersökning som mäter elevernas kollektiva kunskapsutveckling?

– Provutredningen från 2016 förslog att vi borde upprätta en egen nationell kunskapsutvärdering som löpte över tid, något som båda de gamla förbunden tillstyrkte, så det tycker jag är en bra idé.