Debatt: ”Vem tjänar på betyget F?”

Vi lärare debatt ”Det borde finnas ett betyg som visar ”ännu inte så goda kunskaper”, som vägleder elever vidare i utbildningssystemet utan att eleven blir stämplad med ett F”, skriver gymnasieläraren Ann-Sofie Johansson.

1 mar 2023

Varför är det svårare att få godkända betyg i dag? Det finns en okunskap gällande dagens betygssystem. Många av våra beslutsfattare vet hur betygsättningen gjordes när de själva gick i skolan men konstruktionen av betygssystemet som infördes 2011 är inte lika känt.

För att förstå det orimliga med betyget F måste man förstå dagens betygssystem. I bilderna jämförs ”det gamla” systemet (sifferbetyg 1–5) med ”dagens” betygssystem (A-E, F).

Fig. 1 Det gamla normalfördelade betygssystemet (1–5).

Alla elever fick ett betyg, lägre för rena faktakunskaper och kunde man tillämpa och använda sina kunskaper, desto högre betyg fick eleven. Eleven kunde inte bli underkänd.

Fig. 2 Dagens målrelaterade betygssystem (A–E, F).

För ett godkänt betyg krävs, förutom faktakunskaper, att eleven tillämpar sina kunskaper, värdera resultat och drar slutsatser, färdigheter som krävdes för de högre betygen tidigare. Alla delar måste visas på minst E-nivå.

Med de normalfördelade sifferbetygen fick en viss andel elever betyget 1. I dag finns inte de lägre betygen. Elevernas kunskapsnivå är fortfarande normalfördelad men de ”gamla” lägre betygen motsvaras i dag av betyget F.

Betyg som verktyg för sortering

Det finns forskning som visar att 10–15 procent av barnen har kognitiva svårigheter som gör att de inte ens teoretiskt kan uppnå allt som krävs för minst E.

Betygen används som sorteringsverktyg för högre studier. I dag omvandlas bokstäverna till siffror så man kan beräkna ett medelvärde.

A ger 20 poäng, E 10 och F ger 0 poäng. Skillnaden mellan två betygssteg, A, B, C, D, E är 2,5 medan skillnaden mellan E och F är hela 10 poäng. Vad får detta för konsekvenser?

Alla tjänar på att undvika F

På kort sikt tjänar ALLA på att en elevs betyg lyfts från F till minst E.

Elever som inte riktigt klarar dagens uppsatta mål, men ändå får ett E, slipper anstränga sig ytterligare i ämnet.
Föräldrar blir nöjda när barnet får minst E.
Lärare slipper ha ”gratisundervisning” och slipper göra extra, tidskrävande, examinationstillfällen som tar tid från exempelvis lektionsplanering.
Rektorer får en klapp på axeln för god måluppfyllelse.
Skolföretagen får bra renommé om många blir godkända, vilket lockar till sig fler ”kunder”. Minimalt med stöd behöver bekostas.
Kommunpolitiker blir nöjda då sänkta anslag, så kallade ”effektivisering” ändå leder till god måluppfyllelse.
Riksdagspolitiker ser att förd politik fungerar och kan fortsätta gynna aktieägare i koncernskolorna.

Katastrof för elever

Det spelar ingen roll om nationella prov rättas centralt eller om kontrollen ökas. Så länge betyg är ett konkurrensmedel finns problem. Det är helt enkelt för gynnsamt att en elev får E jämfört med F och så länge betyget F finns kommer betygskorruptionen fortsätta.

På längre sikt är det en katastrof för elever, som sent inser att kunskaperna inte räcker till. ”Snälla” E-betyg innebär att eleven inte är förberedd för vissa program.

Betyget 1–2 i Ma signalerade förr att man inte skulle gå NA eller Te på gymnasiet. Den typen av signaler finns inte nu.

Det borde finnas ett betyg som visar ”ännu inte så goda kunskaper”, som vägleder elever vidare i utbildningssystemet utan att eleven blir stämplad med ett F.

Ann-Sofie Johansson, gymnasielärare i Västerås