Lärarnas uppmaning till betygsutredaren: ”Skrota F”

Betygsutredningen ska lämna förslag på hur betygen kan bli mer likvärdiga och rättssäkra – bland annat att komma till rätta med glädjebetygen.

Frågan är extra aktuell i spåren av debatten om Skolverkets nya betygsmodell för nationella proven – där elever kan bli godkända trots låga kunskaper.

• LÄS ÄVEN: Ny rapport ger stöd för lärares betygsdilemma

Ett av betygsutredningens uppdrag är att ge förslag på hur de nationella proven kan användas för att betygen ska bli mer rättvisande och likvärdiga.

Som en del i arbetet har utredaren, nationalekonomen Magnus Henrekson, samlat lärare för att ta del av deras åsikter.

Detta är lärarnas betygsproblem

– Vissa problem vi tog upp såg utredarna också väldigt tydligt, men man behöver kanske gräva vidare i vissa andra. I vissa frågor förstår utredarna, av förklarliga skäl, inte vidden av alla aspekter varken ur elev- eller lärarperspektiv, säger Fredrik Sandström, en av lärarna på mötet.

Han tog upp problemen med ett målrelaterat betygssystem:

– Det går inte att beskriva kunskapsnivåer med ord. Det skapar problem helt i onödan och det är sannolikt också en av orsakerna till att likvärdigheten brister. Det vore bättre att gradera elevernas prestationer i lägsta och högsta nivå och normera bedömningen med nationella prov, säger han.

Och inflikar att de nationella proven behöver mäta rätt saker.

– Om man ska ha nationella prov som är normerande är det av allra högsta vikt att de mäter rätt saker. Bristerna som kommit fram i granskningen av nationella proven i svenska måste de ta på allvar, annars kommer de inte få legitimitet som normerande. Proven sätter inte bara en ribba för bedömning utan påverkar även undervisningen, vad som är rimligt att avkräva av en elev på en viss nivå, säger han.

Lärarnas vädjan om F-betyget

Fredrik Sandström kritiserar också F-betyget, som han kallar ”inhumant”. En godkäntgräns som även finansminister Elisabeth Svantessons produktivitetskommission ifrågasätter.

I ett nytt delbetänkande ger kommissionen förslag för skolan. Bland annat skriver de ”Fler elever som i dag stängs ute från de gymnasiala yrkesprogrammen måste få en chans att utbilda sig och bidra, till exempel genom att den hårda godkändgränsen avskaffas eller att behörighetskraven sänks något.”

– F-skulden som sätter oerhörd press på lärare. Om jag flaggar för att elever riskerar F ger jag mig själv merarbete med extraarbete och massor av administration. Och skulle jag ändå underkänna så läggs skulden på mig: ”vad har du gjort för att eleven ska bli godkänd?”, säger Fredrik Sandström.

”Hoppas det ger effekt”

Med på mötet på Regeringskansliet var bland andra Maria Wiman, lärare och krönikör på Vi Lärare.

Även hon kritiserade F-betyget under mötet.

– Det är ett gigantiskt problem, att det har en sådan stor utslagsfaktor. Sverige är ensamma om det. Ska vi få ordning på något överhuvudtaget så måste vi få bort godkäntgränsen, säger hon.

Både Fredrik Sandström och Maria Wiman säger att de är glada över möjligheten att få dela sina kunskaper och erfarenheter med regeringens utredare.

– Man hoppas att det ger effekt, att de inte bara pratar med oss för att det ska se bra ut. Att de håller i det och pratar med oss på golvet, hela vägen, säger Maria Wiman.

LÄS ÄVEN: 

• Finansministerns utredare: Avskaffa F-betyget
• Kommissionen: Utbildningen avgör vårt framtida välstånd
• DOKUMENT: Så vill ministern förändra skolan