Svenskläraren: ”Pisa-tappet behövs för att ruska om”

LÄS MER: Pisa: Kraftigt ras för Sverige i matte och läsning

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson pekar på pandemin som en förklaring till att elevernas resultat sjunkit jämfört med Pisamätningen 2018. Men han är också tydlig med att det svenska skolsystemet är en stor del av problemet.

Hoppfullt, menar Karin Herlitz.

– Någon typ av trendbrott är det ändå att Skolverkets generaldirektör faktiskt adresserar att en stor del av problemet finns i skolsystemet. Det är annars så lätt att man lite slarvigt säger skolan – och skolan är ju för de flesta detsamma som lärarna. Men de flesta lärare gör så gott de kan med de resurser som finns, säger hon.

Skrämmande med skillnaden

Karin Herlitz är mycket bekymrad över innehållet i Pisa-rapporten, inte minst att likvärdigheten fortsätter utvecklas i fel riktning. Skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor beskriver hon som skrämmande, framför allt i läsning men också i naturvetenskap.

Tabellerna i rapporten visar att få svenska elever presterar högt i läsförståelse och matematik – och att många elever presterar lågt.

– Jag är inte särskilt förvånad med tanke på hur det ser ut med läsförståelsen hos de elever vi tar emot på gymnasiet. Ibland undrar jag om människor fullt ut förstår vad skolpengsystemet innebär och vilka konsekvenser det får för likvärdigheten. Om jag går på en liten skola kommer jag aldrig erbjudas samma möjligheter som på en större skola där det finns fler elever som ger pengar.

”Har aldrig haft så låga resultat”

Nacka gymnasium, där Karin Herlitz själv jobbar som lärare i svenska och engelska, screenar alla elevers kunskaper i början av årskurs ett för att se hur de ligger till kunskapsmässigt.

– Vi har aldrig haft så låga resultat som i höstas och då kommer våra elever ändå från en socioekonomiskt god bakgrund. När jag är ute i olika lärarforum uppfattar jag också att det är så här kunskapsnivån ser ut i många skolor. Man undrar om eleverna förstår något av det de läser. Vi borde vara oroliga, ja rent av skräckslagna. Vad händer med en demokrati om befolkningen inte är riktigt läskunnig?

Satsningar med enbart ord

Karin Herlitz tycker sig ha sett vissa tecken på insikt hos rikspolitikerna under det senaste året. Satsningen på läromedel är ett, lagstiftningen om skolbibliotek ett annat.

– Problemet är att satsningarna oftast enbart består av ord. Man lagstiftar om att det ska finnas skolbibliotek på alla skolor, men det gör det inte. Finns det skolbibliotek värda namnet så är de undantag.

Karin Herlitz konstaterar att jämförelsen med andra länder visserligen kan fungera som en motor för förbättringar, men riskerar också att flytta fokus.

– Sveriges ungdomar rasar – men de är fortfarande över OECD-snittet. Istället för att jämföra borde vi i första hand bry oss om att våra ungdomar är sämre på matte och läser sämre än de har gjort på många år. Hur det ser ut i resten av Norden borde vara sekundärt, säger hon.