Pisa: Kraftigt ras för Sverige i matematik och läsning

LÄS ÄVEN: Pisa-resultatet i korthet – kurvan vänder neråt igen

Svenska niondeklassares resultat har sjunkit kraftigt i både matematik och läsförståelse, jämfört med Pisa 2018. Snittpoängen i matematik blev 482 (–21 poäng jämfört med 2018) och i läsförståelse 487 (– 19 poäng).

Det tredje kunskapsområdet, naturvetenskap, visar också en försämring, men den är inom felmarginalen: 494 (–6 poäng).

– Vi ser samma mönster i de flesta andra länder, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vid en pressträff på tisdagen.

Läs- och matematikresultaten ligger nu åter på den sämsta nivån under 2000-talet. Poängen faller till 2012 års nivå, och då talades det om en Pisachock. Sverige har tappat så gott som allt av de förbättrade resultaten efter 2012, konstaterar huvudansvariga OECD i sin internationella rapport.

Singapore bäst av alla

Pisa är världens största elevstudie, med 81 deltagande länder/regioner 2022. Av dessa har Singapore överlägset bäst resultat. Japan är bäst av OECD-länderna, Estland har det bästa resultatet i Europa och Danmark och Finland de bästa i Norden.

Trots tappet ligger Sverige fortfarande över OECD-snittet i alla tre ämnen, eftersom flertalet andra länder backat. Så var inte fallet vid den så kallade Pisachocken för Sverige 2012, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vid en pressträff på tisdagen.

– För Pisa 2022 följer ju de svenska resultaten ett internationellt mönster, säger han.

Faktum är att resultaten aldrig sjunkit så mycket från en Pisaomgång till en annan. I medeltal har OECD-länderna tappat 15 poäng i matematik och 10 poäng i läsning. Tio poäng motsvarar, i grova drag, ett halvt läsårs kunskaper.

Pandemin verkar vara en "självklar orsak till den dramatiska nedgången”, skriver OECD. Det tar även Peter Fredriksson fasta på som delförklaring.

– Vi vet att skolan påverkades stort av pandemin, säger han.

OECD konstaterar dock att fler faktorer spelar in. Den generella nedgången i läsning och matematik började nämligen långt före pandemin. Dessutom kunde en del länder bibehålla eller till och med förbättra resultaten i Pisa 2022. Dit hör exempelvis Japan.

De svenska skolorna hölls som bekant öppna i relativt hög utsträckning under pandemin. OECD kan dock inte se någon stor skillnad i resultattrend mellan länder som Sverige och länder som hade långa perioder av skolstängning.

Ökade gap

Pisarapporterna belyser också skillnader inom ett land, och även där finns det oroande signaler för svensk skola. Exempelvis har gapet mellan de svagast presterande och de bäst presterande ökat i både matematik och naturvetenskap. I matematik var det generellt försämrade resultat i hela den svenska elevgruppen, men de svagaste eleverna tappade mest.

Elevernas hembakgrund spelar fortsatt stor roll för resultaten. Den fjärdedel elever med de mest gynnade hemförhållandena presterar i snitt 99 poäng bättre i matte än den fjärdedel med de minst gynnade hemförhållandena. Denna resultatskillnad har ökat i Sverige sedan 2012.

Elever med utländsk bakgrund kommer i högre utsträckning från socioekonomiskt svagare hem. Men om den faktorn rensas bort finns det fortfarande en resultatskillnad mellan elever med utländsk respektive svensk bakgrund. I matematik är den skillnaden 34 poäng, till förmån för elever med svensk bakgrund.

Ytterligare ett negativt besked är att skillnaden i läsning fortsatt är stor mellan killar och tjejer. 30 procent av de 15-åriga killarna är svaga läsare, bland tjejerna är andelen 18 procent.

Hur allvarlig är situationen?

– Det är aldrig bra när resultaten blir sämre, men jag tror vi måste se att de gjordes i direkt anslutning till pandemin som verkligen påverkade skolan och undervisningens kvalitet. Men det är viktigt att vi har koll på den fortsatta utvecklingen, säger Fredriksson.

Peter Fredriksson vill alltså inte se en rad nya politiska initiativ enbart med grund i Pisa 2022. Det viktiga är i stället att fortsätta med det man vet funkar, säger han.

– Satsa på lärare. Fortsätta satsningen på tryckta läromedel och se till att det finns resurser utifrån det kompensatoriska ansvaret för att sätta in tidiga stödinsatser för elever som riskerar att hamna efter.