Omotiverade elever bakom resultatet i Pisa

Pisaresultaten rasar bland svenska 15-åringar. En fjärdedel klarar inte basnivån i läsförståelse. De svenska resultaten i matematik och läsförståelse är nu tillbaka på samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat i dessa ämnesområden.

– Även om effekter av pandemin är en trolig förklaring till resultatnedgången gör inte alla elever sitt bästa. De kan behöva bli mer motiverade, säger Stefan Johansson, forskare vid Göteborgs universitet och ansvarig forskare för den svenska delen av Pisamätningen som handlar om läsförståelse.

Sämre resultat än i NP

Tillsammans med ett par forskarkollegor studerar han motivationen bland elever som gjorde provet läsförståelse i Pisa 2018. Studien är ännu inte publicerad och ingår som en del i ett treårigt forskningsprojekt, finansierat av Riksbankens jubileumsfond.

• LÄS ÄVEN: ”Använd Pisa-pengarna till att ge lärarna större frihet i undervisningen”

Forskarna har utgått från den enkät som eleverna svarar på i samband med kunskapstestet. I enkäten besvarar de frågor om sig själva, sina erfarenheter och inställning till Pisa.

– Hos de elever som svarar att de inte är så motiverade inför Pisatestet ser vi ett lägre samband mellan Pisaresultatet och resultatet i det nationella provet i läsförståelse – som har konsekvenser för de flesta elever. I allmänhet gör eleverna bättre ifrån sig på NP där de är mer motiverade, säger Stefan Johansson.

Orsaken: Saknar feedback

Den bristande motivationen tror han delvis beror på att ett dåligt resultat i Pisa inte medför några konsekvenser för eleverna.

– De får ingen feedback på uppgiftsnivå, så man kan anta att alla inte gör sitt bästa.

Hur hoppas du att era slutsatser kan användas för kommande Pisamätningar?

– Jag tycker att man borde skapa incitament för eleverna att vara med och delta i Pisa och att prestera bättre. Eftersom testet nu är digitalt skulle det inte vara så svårt att ge eleverna feedback på hur väl de presterar.

Pisa undersöker trender

Skulle det vara ett sätt höja motivationen?

– Ja det tänker jag. Elever vill alltid ha någon slags respons på det de gör. Skriver de ett prov vill de veta vilket resultat de får.

Skulle även lärare vilja ha den återkopplingen?

– Ja det tror jag, och på skolnivå kan de absolut kunna få det.

Däremot skulle det försvåra jämförelsen av provresultat bakåt i tiden om någon form av incitament skapas, menar Stefan Johansson.

– Pisa är en trendundersökning, och när man inte haft några incitament tidigare år kan det skapa problem med trendjämförelser om elever plötsligt får incitament för att prestera bättre, säger han.

Måste minska frånvaron

Forskarna tittar även på bortfallet av elever, dels genom de som exkluderas från att delta, dels genom de som förväntas delta men inte dyker upp vid provtillfället. Pisa-provet är frivilligt att genomföra för eleverna. Ett krav för att göra provet är att man ska ha gått i svensk skola och fått undervisning i svenska i minst ett år.

I den delen ska forskarna också publicera några färdiga resultat inom kort.

– Skolorna behöver även göra insatser för att höja motivationen bland de elever som av olika anledningar inte kommer till provtillfället, säger Stefan Johansson.

Högre krav i Sverige

Inför Pisa 2022 gjorde Skolverket flera insatser för att få ett så högt deltagande som möjligt. Förutom mer och tydligare information om vikten av att delta uppmanade myndigheten skolor som inte nått upp till en svarsfrekvens på 90 procent att anordna ett uppföljande provtillfälle. Det är en högre ställd kravgräns än OECD:s riktlinjer.

Skolverket följer också upp att de exkluderingar av elever som skolorna gjort är korrekta. I Pisa 2018 hade Sverige med 11,1 procent den största andelen exkluderingar av alla deltagande länder och innebar en ökning med drygt fem procentenheter sedan Pisa 2015. Genomsnittet för OECD-länderna i Pisamätningen 2018 var 4,0 procent.

Har följt OECD:s regelverk

Den höga siffran för Sverige ledde till omfattande debatt, men Skolverket uppger att Sverige har följt OECD:s regelverk och att OECD granskat och godkänt alla data.

”Ända sedan Pisa startade för 20 år sedan har reglerna för exkludering av elever varit desamma. Från 2015 kom det många nyanlända elever och det påverkar andelen elever som exkluderas”, skriver Skolverket på sin hemsida.