Saco: Lägre livslön för tre av fyra lärarutbildningar

Av de 35 högskoleutbildningar som fackförbundet Saco undersökt har en majoritet en positiv påverkan på privatekonomin jämfört med dem som valt att börja jobba direkt efter gymnasiet.

Men för lärarutbildningarna är det tvärtom. Endast en av fyra utbildningar ger en högre livslön.

Anna Olskog.

– Det har gått överstyr. Lärarna har en eskalerande arbetsbelastning. Det saknas utbildade kollegor och vikarier. Vi har passerat den lägsta punkten för vad som kan anses acceptabelt vad gäller löneutveckling arbetsmiljö och arbetsbörda, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.

Försämring sedan 2020

När Saco genomförde samma undersökning 2020 var det två av fyra lärarutbildningar som innebar en ekonomisk förlust.

– Lärarna i förskolan betalar priset, både privatekonomiskt och med sin hälsa. Det är helt enkelt inte försvarbart. Utbildning och erfarenhet måste visa sig i lönekuvertet, säger Anna Olskog.

Den som valt en ämneslärarutbildning behöver jobba fram till 63 års ålder innan det blir överskott jämfört med den som började jobba direkt efter gymnasiet, enligt Saco, som även ser att kvinnodominerade yrken överlag har lägre inkomster.

– Man kan konstatera att för kvinnodominerade utbildningsgrupper som är anställda inom offentlig sektor ser det sämre ut. Det är där vi hittar många av de utbildningar som leder till ett negativt ekonomiskt utfall jämfört om man hade börjat jobba direkt efter gymnasiet, konstaterar Sacos ordförande Göran Arrius.

”Prioriterar inte utbildning”

Men det är inte enda förklaringen, enligt Anna Olskog.

– En viktig orsak till lärares svaga löneutveckling är de stora besparingar som pågått i skolsektorn under flera år och som under de senaste två åren eskalerat. Staten har inte kompenserat kommunerna för inflationen. Här har regeringen inte levererat, vilket är allvarligt.

– Ännu allvarligare är att kommunerna inte själva valt att prioritera skola och utbildning. Kommunerna både kan och bör göra andra vägval och börja sätta skola och förskola före annat, säger Anna Olskog.

Hur vänder man på utvecklingen?

– När lärarna får lägga tid på rätt saker, på kärnuppdraget – eleverna och undervisningen, så ökar trivseln bland både lärare och elever. Det gör läraryrket mer attraktivt och då vill fler bli lärare och fler stannar i yrket.

”Vi ger aldrig upp”

Och när det handlar om uppgifter som äter upp lärares tid idag är Anna Olskog tydlig: 

– Dokumentation ska gynna eleverna och inlärningen och inget annat. Dokumentation ska göra skillnad på golvet för lärarna. När dokumentation nyttjas av skälet att hålla ryggen fri ökar arbetsbelastningen utan att komma lärare eller elever till del och om man till detta adderar att skolorna konkurrerar med varandra om eleverna i ett system där skolorna ska marknadsföra sig själva, så är det lätt att se varför mängden dokumentation ökar.

Vilka frågor driver Sveriges Lärare hårdast för lärare i förskolan?

– För lärare i förskolan kräver vi maxtak för barngrupper, att minst två tredjedelar av personalen är utbildade lärare, tid för planering, tid till för- och efterarbete. Sammantaget kommer det att göra yrket mer attraktivt och barn och elever kommer att bli sedda, bemötta och bekräftade på det sätt som de har rätt till.

När kommer det att märkas i lönekuveret?

– Just nu pågår tolv statliga utredningar som alla har potential att förbättra skolan, utredningar som kan innebära att lärare faktiskt får vara lärare. Det tar tid men vi ger aldrig upp, säger Anna Olskog.