
”Hur ska en ensam lärare kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt?”, frågar sig Caisa Johansson. Foto: Fredrik Karlsson
Caisa Johansson har bättre löneutveckling, större frihet och mer självbestämmande efter att hon lämnade läraryrket. Foto: Fredrik Karlsson
Lönestatistik
Efter nästan 20 år som gymnasie- och högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen bytte Caisa Johansson bransch. Och höjde sin lön med flera tusen kronor i månaden.
– Jag arbetar i dag som processingenjör på ett läkemedelsbolag i Karlskoga.
Caisa Johansson berättar att hon är uppvuxen i en ”lärarfamilj”, läste naturvetenskapliga ämnen på universitet och tog en magisterexamen i biokemi.
– Jag kompletterade den med en lärarutbildning och har arbetat som lärare i matematik, kemi, biologi och naturkunskap på gymnasiet, komvux och högstadiet i Degerfors. Jag var även förstelärare och arbetslagsledare.
– Framför allt i början var det kul att arbeta som lärare, även om det kändes som en nagel i ögat när jag fick veta att mina ingenjörskolleger kanske tjänade 20 000 kronor mer i månaden än vad jag gjorde.
Med tiden växte frustationen över situationen i skolan.
– Jag kom ofta hem från jobbet och var arg över hur saker och ting fungerade, över byråkratin, över hur lite utrymme och frihet lärare har. Jag kände att jag skulle kunna göra saker och ting mycket bättre för eleverna, men saknade verktyg och möjligheter att göra det. Ofta var det någon regel som satte stopp.
Stora nivåskillnader i klasserna, framför allt på högstadiet, försvårade möjligheterna att bedriva bra undervisning.
– Samtidigt som många av eleverna hade med sig ett F i matematik när de kom upp till högstadiet, var det flera som hade ett A. Som ensam lärare är det svårt att hantera en så stor spännvidd bland eleverna i samma klass, framför allt om den är stor. Det blir ofta inte bra för någon.
– Till det ska läggas växande krav på individuell anpassning, men utan ökade resurser. Hur ska en ensam lärare till exempel kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt? Det går inte.
Tyngande dokumentationskrav, New Public Management och marknadisering av skolan bidrog till att hon till slut fick nog.
– Eleverna har blivit som kunder. Skulle man dessutom tillrättavisa den som inte uppträdde korrekt kunde det upplevas som en kränkning.
”Hur ska en ensam lärare kunna ha individuell uppstart med åtta elever samtidigt?”, frågar sig Caisa Johansson. Foto: Fredrik Karlsson
Våren 2020 sa hon upp sig.
– Jag började arbeta som processingenjör på ett amerikanskt läkemedelsföretag i grannkommunen Karlskoga.
– Vi tillverkar inte tabletter, utan de aktiva substanserna i läkemedlen. Min uppgift – lite förenklat – är att designa och utveckla produktionslinjer. Det är jättespännande och kul.
Tjänar du mer som processingenjör än vad du gjorde som lärare?
– Företaget som jag arbetar på har inte de högsta ingenjörslönerna i regionen. Ändå tjänar jag cirka 5 000 kronor mer i månaden än om jag hade arbetat kvar som lärare plus att jag får ersättning för övertid, vilket jag inte fick som lärare. När företaget går bra får vi bonus.
– Dessutom kan jag räkna med en betydligt bättre löneutveckling. Jag har också en större frihet och mer självbestämmande.
Saknar du skolan?
– Nja. Jag kan sakna eleverna och den tillfredsställelse som uppstår när man lyckas få en elev att verkligen förstå något. Jag vill att alla ska älska naturen som jag gör. Det var min drivkraft från början.
Helt har Caisa Johansson inte lämnat skolan.
– Efter att jag slutade som lärare blev jag invald i Degerfors kommuns kultur- och utbildningsnämnd för Vänsterpartiet. Jag vill göra en insats och använda mina kunskaper och erfarenheter från lärartiden.
Hur har det gått?
– När jag kom in i nämnden blev jag till en början överraskad över okunskapen på en del håll. Det finns fakta och naturlagar som vi måste förhålla oss till. Gravitationen är inget att tycka något om. Den finns oavsett vad vi anser om den.
Debatt ”Mina elever har fått väsentligt färre timmars undervisning i det ämne de testas i”
Slutreplik Hanna Garberg besvarar Skolledarnas oro för regleringar av lärares arbetstid.
Replik ”Kroka arm med oss i regleringsfrågan” skrev Hanna Garberg – nu svarar skolledarna.
Hök25 Uppmaningen till SKR i striden om reglerad planeringstid.
Debatt ”Förutom faktafel och fusk äventyrar AI även förmågan till källkritik”.
Debatt Hanna Garberg om SKR:s förslag för lärares arbetsmiljö: ”Ett hån”
Hök25 ”Stora oönskade konsekvenser för tredje man”
Hök25 ”Strejk är bättre som hot än vad den är i verkligheten.”
Debatt ”Antingen är det en marknad eller så är det inte en marknad. Det kan inte bara vara det när det passar”
Debatt ”Politikerna har nu ett val. Antingen skapar de en tyglad lärarkår, eller så lyssnar de till oss som faktiskt berörs.”
Debatt ”Elevhälsoprocessen i svensk skola måste skrotas – den är orättvis”.
Digitala nationella prov Arbetar redan med upphandlingen av en ny provplattform: ”Har haft dialog med kritikerna”.
Krönika ”Jag försöker förstå hur lärares status ska kunna öka när vi blir så uppläxade hela tiden.”
Våld i skolan Utbildningsministern: Tryggheten i svenska skolor har tyvärr blivit sämre över tid.
Debatt Elevernas svar på filosofiska frågan förvånade: ”Detta är viktigast med skolan”.
Debatt ”Kvartalsrapporter ska inte styra skolan”.
Arbetsbelastning ”De styrande borde ta chansen att minska grupperna nu när de har möjlighet.”
Forskning Stor studie: ”Lärarna behöver ges större utrymme att påverka arbetet”.
Friskolor Diskussion om vinster i skolan: ”Välfärdstjänster är inte som andra tjänster.”
Jag är lärare Jörgen Berg om varför han är lärare – och vad han skulle göra om han var skolminister för en dag.
Nedskärningar ”Har man halkat efter lönemässigt kan det bero på att man underpresterat i sin roll.”
Krönika ”För de allra flesta är mobilförbudet en ickefråga.”
Studiero Förslaget: Obligatorisk insamling av elevers mobiltelefoner i början av skoldagen.
Forskning 70 föreläsare delar med sig av forskning och erfarenheter från undervisning under en och samma dag.
Digitala nationella prov Varnar för att resultaten inte blir tillförlitliga: ”Vi är fly förbannade”.
Digitala nationella prov Starta kopiatorn – detta gäller för nationella proven.
Debatt ”Det är dags att ställa oss frågan vad vi fått för de 697 miljoner kronor som investerats”
Avtalsrörelse Här är frågorna de ser som viktigast i förhandlingarna.
Arbetstid Göteborg satsar – men Eskilstuna backar. Det handlar om arbetstidsförkortning.
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Det blir tufft”.
Avtalsrörelse Han undervisade och studerade parallellt. ”Jag är lyrisk”.
Annat SKR skeptiskt till kraven från Sveriges Lärare.
Digitala nationella prov 4 000 elever och anställdas personuppgifter läckta – Integritetsskyddsmyndigheten inkopplad.
Krönika ”Hoppas att staten inte försitter detta gyllene tillfälle”, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det vore en stor vinst för både lärare och elever”, skriver Filippa Mannerheim.
Debatt ”Den havererade provplattformen är dock bara toppen av ett isberg” skriver representanter för Elevernas riksförbund.
Digitala nationella prov Så tvingas lärarna lösa problemet – för att genomföra nationella proven.
Debatt ”Jag tror att jag med flera verksamma i skolan värld kunde talat om för er att vi skulle stå precis där vi står”.
Digitala nationella prov Har föreslagit granskning av Haverikommissionen: ”Lever i det förgångna”.
Debatt Grundskolechefen efter Wimans krönika: ”Uppgifterna om Kunskapsskolan stämmer inte”.
Debatt Tjänstefördelningen pågår: ”Här är receptet på bra arbetsmiljö”.
Digitala nationella prov Letar efter orsakerna – ”Så fort vi är säkra öppnar vi Skolplattformen igen”.
Lärarutbildning ”Studenterna ska få en bredd av erfarenheter från verkligheten” säger Adam Kedert.
Lärarutbildning Att ta sig an en student innebär inte bara extraarbete – det är en chans att utveckla sig själv.
Krönika ”Tänk om Skolverket kunde göra vad fasen som helst för att mildra skadan av detta vettlösa tids- och pengaslöseri.”
Ledare Samtidigt med sorgearbetet efter morden på Risbergska skolan gäller det att börja forma en väg framåt.
Digitala nationella prov Har kostat 697 miljoner: ”Vi kräver att Lotta Edholm och Skolverket förklarar sig”.
Debatt Forskaren varnar för att obs-förslaget leder till ökat utanförskap och ökade kostnader
Debatt ”Min erfarenhet är att den lilla gruppen har gjort gott för dessa elever”, skriver Torbjörn Klasson som har arbetat som speciallärare i 37 år.
Debatt Forskaren: ”Nya läroplanen stick i stäv mot egna målen när det gäller digitaliseringen”.