Friskolorna gör överskott – men ger lägre löner

Under det senaste verksamhetsåret gjorde sju av de största privata förskole- och skolkoncernerna – Academedia, IES, Thoréngruppen, Atvexa, Kunskapsskolan, Jensen och Watma – ett gemensamt rörelseöverskott på drygt två miljarder kronor.

Klart störst är Academedia som för verksamhetsåret 2022/2023 redovisar ett rörelseresultat på cirka 1,3 miljarder kronor (före räntor och skatter).

Även för bolagets vd Marcus Strömberg går det bra. Enligt årsredovisningen tjänade han nästan elva miljoner kronor inklusive pensionsavsättningar. Det motsvarar mer än 20 lärarlöner.

Enligt Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog vill inte Marcus Strömberg ställa upp på en intervju om sin lön och övriga ersättningar.

Vill inte kommentera

Vi Lärare har frågat företrädare för några av de största friskoleföretagen vad respektive bolags vd har i lön och övrig ersättning. De flesta har valt att inte svara eller hänvisar till den senaste redovisningen trots att vd-lönerna i flera fall inte särredovisas.

”Tack för din fråga. Jag kan däremot inte kommentera vår ägares/vd:s ersättning, då det är en privat angelägenhet”, skriver friskolekoncernen Jensen Educations vice vd Ulf Johnsson i ett mejl.

Thoréngruppens kommunikationsansvarige Elin Olsson skriver: ”Det är inte några uppgifter vi lämnar ut.”

Direktörernas skattedeklarationer ger dock en god fi gervisning om vilka summor det handlar om. 2022 hade till exempel Marcus Strömberg en deklarerad inkomst (förvärvsinkomst plus överskott av kapital) på motsvarande 875 073 kronor i månaden. Jensens vd och ägare Håkan Jensens var 852 070 kronor, Thoréngruppens vd och ägare Raja Thoréns 640 988 kronor medan den för Watmas ägare och vd Anders Hultin stannade på 339 765 kronor.

”Aktiebolag ska inte få driva skolor”

En privatanställd grundskollärare tjänade i genomsnitt 36 600 kronor i månaden och en förskollärare 32 900 kronor.

Vad anser du om vd:arnas höga löner?

– Det är så det ser ut i samhället. Det som gör det här besvärande och provocerande är att lärarlöneläget och behörigheten generellt är lägre i friskolor. Man anstränger sig inte tillräckligt för att få behörig personal, säger Åsa Fahlén.

– Vi tycker inte att aktiebolag ska få driva skolor.

”Konceptet är provocerande”

Thoréngruppens vd och ägare Raja Thorén hade 2022 en månadsinkomst på drygt 640 000 kronor.

– Hela konceptet Thoréngruppen är oerhört provocerande med tanke på de kvalitetsbrister som har kommit fram.

– Trots att man tjänar mycket pengar bedriver man inte en okej verksamhet, vilket är ett enormt slöseri med skattepengar. Det är svårt att komma undan den slutsatsen.

Enligt SCB:s statistik har kommunalt anställda förskollärare, lärare och studie- och yrkesvägledare i allmänhet högre medellön än sina privat anställda kollegor.

I bland annat Stockholmsregionen kan skillnaderna emellanåt vara mycket stora.

Enligt SCB var genomsnittslönen år 2021 och 2022 för en kommunalt anställd förskollärare i Stockholms län 38 000 kronor i månaden medan den för en privat anställd var 33 200, en skillnad på 4 800 kronor i månaden.

För gymnasielärare var skillnaden 6 350 kronor och för grundskollärare 2 850 kronor.

”Respekterar inte utbildning”

 – Från de privata arbetsgivarnas sida hävdar man ofta att löneskillnaderna beror på att de har en yngre lärarkår. Men även om man tar hänsyn till det är lönerna där ofta lägre, vilket inte är okej, säger Åsa Fahlén.

– Lönenivån för förskollärare, lärare och studie- och yrkesvägledare behöver generellt öka. Den sätter dessutom tonen för hur samhället värderar skol- och utbildningssystemet, vilket vi ser idag. Man respekterar och värderar inte i tillräcklig utsträckning det arbete och den utbildning våra medlemmar gör och har.

1999 stannade högstadielärarkollektivets löneutveckling vid 58 års ålder. 2021 inträffade det vid 49 års ålder. Utvecklingen ser ungefär likadan ut för många andra yrkesgrupper.

– Sverige är ett av de länder som har den största åldersdiskrimineringen. Erfarenhet värderas inte samtidigt som hela den offentliga sektorn har ett enormt personalbehov. Man borde i stället värna om sina anställda så att de vill arbeta kvar.

Stora skillnader i behörighet

Läsåret 2022/2023 var, enligt Skolverkets statistik, 70 procent av de kommunalt anställda högstadielärarna legitimerade och ämnesbehöriga, medan cirka 63 procent av de privatanställda var det. Även på gymnasienivå var det stora skillnader i behörighet.

Bör ersättningen till friskoleföretag variera beroende på andelen behörig personal?

– Det är bättre att skärpa behörighetskraven. Hela systemet kring behörighet behöver styras upp. Det gäller även för kommunala skolor, säger Åsa Fahlén.