Ströfrånvaro pressar lärarna på SFI
Inom SFI är återkommande korttidsfrånvaro ett större problem än förlängda lov. ”Många kombinerar sina studier med arbete eller praktik” säger Lillemor Malmbo, SFI-lärare och ordförande för Sveriges Lärare i Umeå
Granskning
Starkt fokus på flexibilitet och individanpassning försvårar för lärare inom SFI att bedriva en bra undervisning.
Det menar Lillemor Malmbo som är SFI-lärare och ordförande för Sveriges Lärare i Umeå.
Elever som läser på SFI har ingen skolplikt, däremot omfattas nyanlända med kort utbildning, som inte bedöms kunna matchas mot arbete, av viss utbildningsplikt i form av SFI, samhällsorientering och vuxenutbildning.
– Den som är frånvarande mycket riskerar att förlora sin ersättning eller blir utskriven från utbildningen.
Är det mycket frånvaro?
– Även om det händer att elever väljer att resa bort en kortare eller längre tid, är korttidsfrånvaron ett större problem. Det är många som av olika skäl – till exempel kontakt med myndigheter eller vården – är borta ganska så mycket, vilket gör att de inte tar del av all undervisning som de borde. Många kombinerar också sina studier med andra aktiviteter som arbete eller praktik. Det är idag höga krav på att vi ska erbjuda en så flexibel skolform som möjligt.
– Ibland blir det diskussioner med elever om hur långt tid det dröjer innan de är klara med sin kurs och har nått målen. De tycker att de har varit i skolan under lång tid. Och det har de kanske om man utgår från startdatumet. Men en del har missat mycket undervisning på grund av stor frånvaro.
Tvingas lärare inom SFI genomföra anpassningar och ge extra stöd till elever som varit borta en längre tid?
– Egentligen inte. Våra elever är vuxna. Om de prioriterar annat än sina studier, till exempel att resa bort, är det deras val. De får då själva försöka arbeta i kapp det som de har missat. Den som är frånvarande mer än ett par veckor blir utskriven.
Lillemor Malmbo berättar att det som däremot ofta leder till extra jobb för lärarna är elever som kommer och går, som har mycket ströfrånvaro.
– Det blir extra arbete för exempelvis planering och att tillhandahålla material som gör att de kan tillgodogöra sig undervisningen på annat sätt.
Skillnader i bakgrund och mål
Det är en mycket heterogen grupp som läser på SFI, precis som inom vuxenutbildningen i övrigt.
– Vi har allt från elever som nästan helt saknar skolbakgrund till elever som är akademiker. Studieförutsättningarna varierar mycket, precis som vilken målbild de har för sina studier. Det är därför som det inom SFI finns olika studievägar som bygger på elevernas utbildningsbakgrund.
– Jag tror att alla elever i grunden har som mål att ganska snabbt bli klara med sina SFI-studier för att därefter komma in på en annan utbildning eller börja arbeta.
Många lärare inom SFI anser att de kontinuerliga och rullande kursintagen försvårar verksamheten.
– I en och samma grupp kan det vara några elever som har börjat sina studier ett visst datum, andra har kommit in fyra veckor senare och ytterligare några därefter.
– Det är dessutom inte tidsatt hur långa kurserna ska vara eller när de tar slut.
Utan?
– Det beror på hur lång tid respektive elev behöver för att uppnå målen. För några kan det gå ganska så fort – de får då gå vidare till nästa steg – medan det för andra kan ta lång tid, vilket kan leda till en del diskussioner.
Behöver tydligare struktur
Lillemor Malmbo tror att tidsatta SFI-kurser – alltså att de startar vid ett visst i förhand bestämt datum och tar slut vid ett annat – skulle underlätta för många lärare.
– Det skulle också göra det tydligare för eleverna vad det är som gäller.
Dagens styrdokument trycker mycket hårt på flexibilitet och individanpassning.
– Det är ett stort fokus på att eleverna ska kunna kombinera sina studier med andra aktiviteter, till exempel praktik eller arbete. Tyvärr är samordningen mellan aktiviteterna inte alltid så bra, vilket gör det spretigt för både elever och lärare.
– Till det ska läggas alla typer av distans- och flexkurser som finns inom SFI och som dessutom är helt oreglerade. Dagens starka fokus på flexibilitet och individanpassning har gjort att man till viss del tappat bort på vad undervisning och utbildning är – en kollektiv process.