Lov utan lov: Frånvarande elever ökar kraven på lärare

I många klassrum runt om i Sverige lär det gå både en och två veckor in på terminen, i en del fall ännu längre tid, innan alla elever är på plats. Några har kanske åkt på en billigare semesterresa till Medelhavet, andra är kanske kvar hos släktingar i sina föräldrars hemländer.

– En del föräldrar verkar tro att det vi gör i början på ett läsår inte är så viktigt. Undervisningen har inte riktigt kommit i gång och att eleverna som är borta de första veckorna missar inte så mycket, säger Catharina Källgren.

– Men det är en felaktig inställning. Förutom själva undervisningen, är det bland annat då vi arbetar med att få ihop elevgrupperna, skolans värdegrund och vilka regler som ska gälla i klassrummen och över lag. Det är viktigt att ingen missar det.

Mister studiebidrag efter frånvaro

För några år sedan visade Skolverket i en undersökning att det då var ungefär en av sju elever i grundskolan som hade en frånvaro på minst 15 procent.

Läsåret 2022/2023 fick 9,8 procent av eleverna i gymnasieskolan sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro.

Lagom till jul ska Skolverket vara klar med en ny kartläggning av elevfrånvaron.

I våras genomförde Sveriges Lärare en enkätundersökning bland 2 422 lärare i grund- och gymnasieskolan kring elevfrånvaro (se grafik i botten av artikeln).

• 30 procent uppgav att det ofta eller ibland händer att deras elever är frånvarande en vecka eller mer trots att den ansökta ledigheten inte beviljats av rektor.
• 60 procent svarade att frånvaron innebär ganska eller mycket merarbete för läraren när eleven kommer tillbaka.

– Även beviljad ledighet, framför allt om den är längre, innebär medarbete för lärarna. Inför ledigheten ska eleverna få med sig arbetsuppgifter som de ska göra när de är borta. När de kommer tillbaka ska lärarna gå igenom vad eleverna har gjort och kanske hjälpa till att ta igen eventuella kunskapsluckor, vilket det sällan finns tid till. Men det måste ändå göras.

Får ni kompensation för det?

– Nej. Jag tror inte ens att någon har tänkt tanken att fråga, säger Catharina Källgren som är speciallärare (åk 4–6) på Blombackaskolan i Södertälje. På sin hemsida beskriver skolan sig som mångkulturell.

Föräldrar ”förlänger” barnens sommarlov

Hon berättar att det inte är vanligt på hennes skola men händer att föräldrar ”förlänger” sina barns sommarlov utan att först ansöka om ledighet. Det sistnämnda förmodligen för att de vet att en ansökan inte skulle beviljas.

– En del reser kanske i väg i slutet på vårterminen, medan andra inte kommer tillbaka förrän höstterminen redan har börjat. När vi ringer upp för att fråga vad som har hänt får vi kanske till svar: Oj, men vi behövde resa.

– Jag tror att en del föräldrar tänker att så länge barnen är små, kanske går i ettan eller tvåan, så har inte eventuell frånvaro så stor betydelse. Deras barn kan snabbt ta igen vad de missar.

Kan de det?

– Så enkelt är det inte, framför allt inte om de är borta en längre tid. Det gäller i synnerhet elever som har lite svårare för sig. Det är stor risk för att de snabbt hamnar efter. Dessutom är det ofta samma elever som är frånvarande, vilket förstärker problemet ytterligare.

– Man ska heller inte glömma att en viktig del i undervisningen är samspelet mellan lärare och elever, men även mellan eleverna sinsemellan. Detta gäller oavsett hur gamla de är.

”Lösningen är bra samtal med föräldrarna”

Catharina Källgren tror inte att skärpta regler kommer att minska den ogiltiga frånvaron.

– Vi har redan skolplikt i grundskolan. Risken är stor att de som bryter mot de nuvarande reglerna även kommer att bryta mot de nya. Jag tror att lösningen är bra samtal med föräldrarna, att få till en god dialog med dem så att de verkligen förstår vad det är som vi gör i skolan, varför det är viktigt att deras barn är på plats.

– Tyvärr är en del föräldrar svåra att nå. Flera kommer kanske inte på föräldramöten eller utvecklingssamtal.