Nya synen på skolan: ”Det är förödande”

Precis som många andra som är verksamma i skolan ser hon elevfrånvaron som ett ökande problem, inte minst för eleverna själva.

– Men även för lärarna. Vid planerad och beviljad ledighet vill föräldrarna ofta att lärarna ska förse deras barn med arbetsmaterial och uppgifter som barnen kan arbeta med under tiden de är borta från skolan.

– När eleverna kommer tillbaka, oavsett om deras ledighet varit beviljad eller om de bara rest i väg, behöver de hjälp med försöka ta igen det som det har missat, vilket kan vara omfattande. En del elever är borta i flera veckor. Dessutom är det mycket i skolan som inte går att läsa på egen hand och förutsätter interaktion mellan elever och lärare eller tillgång till specialutrustning.

Utesluter inte viten och orosanmälningar som åtgärd

Britt-Marie Selin säger att frånvaro för semesterresor och annat leder till att redan pressade lärare får ännu mer att göra.

– Det finns nog inga föräldrar som anser att skolan är oviktig, även om en del av dem anser att elever kan tillgodogöra sig kunskap på egen hand, något jag starkt ifrågasätter att de kan.

– Vi har fått in ett kundperspektiv i skolan med krav på individuella anpassningar som är direkt förödande.

Vad bör man göra?

– Vi har skolplikt i Sverige. Samtidigt känns det som att det saknas en del verktyg för att upprätthålla den. Kanske borde man i större utsträckning använda sig av vitesföreläggande och orosanmälningar vid ogiltig elevfrånvaro. Det skulle åtminstone understryka hur viktigt det är att eleverna är i skolan.

– Men framför allt bör vi fokusera på att få alla vårdnadshavare – och elever – att förstå hur avgörande skolan och utbildning är för individens framtid. Det verkar inte alla anse i dag.

”Vi behöver fundamentalt revidera vår kunskapssyn”

Christian Liljeros, vice ordförande och förhandlingsombud för Sveriges Lärare Academedia, menar att ett av grundproblemen är en förändrad syn på skola och utbildning som alltmer ses som individualiserade företeelser.

– Eleverna och deras vårdnadshavare uppfattar sig som kunder och förväntar sig långtgående individualiseringar och anpassningar. Det är en förväntan som har blivit så dominerande att den bärs upp av såväl huvudmän som skolledare och sällan kan ifrågasättas av lärare, säger han.

– På listan över vad undervisningen ska anpassas till står det inte längre bara vilka förutsättningar eller funktionsvariationer som enskilda elever har, utan numera också i vilken utsträckning elever kommer till skolan.

Vad bör man göra?

– Vi behöver i Sverige fundamentalt revidera vår kunskapssyn och uppfattning om vad utbildning är för något. Undervisning och utbildning är i grunden en kollektiv verksamhet, säger Christian Liljeros.