Här är flickorna förlorarna

Flickorna är bättre i alla ämnen och har högre gymnasiebehörighet. Det var slutsatsen när Läraren granskade skillnaden mellan pojkar och flickor 2020.

Men så är det inte i de utsatta områdena.

Där är flickornas gymnasiebehörighet inte bättre. I hälften av de kommunala skolorna i utsatta områden är gymnasiebehörigheten lägre än bland pojkarna. Andelen som inte klarar gymnasiebehörigheten är 34 procent bland pojkarna och 33,4 bland flickorna. Betydligt mindre skillnad än för hela Sverige där 12,8 procent av flickorna och 14,7 procent av pojkarna går ut nian utan gymnasiebehörighet.

I Pettersbergsskolan i stadsdelen Bäckby i Västerås är skillnaden störst. Där gick 57,1 procent av flickorna ut nian utan gymnasiebehörighet medan motsvarande siffra för pojkarna var 41,2 procent.

Enligt några av de experter som Läraren talat med finns det flera orsaker.

Dels är den fördel som flickor brukar sägas ha av att de behärskar språket bättre inte lika tydlig i utsatta områden där få har svenska som modersmål, dels är det procentuellt fler flickor i utsatta områden som väljer att gå i andra skolor än den närmaste kommunala.

En annan faktor som kan påverka är att fler flickor läser svenska, trots att de är berättigade till svenska som andra språk.

– En lägre andel av flickorna läser svenska som andraspråk där det är enklare att erhålla ett E (godkänd) än svenska där kraven är lite högre, säger Peter Wall, forskare på Karlstads universitet med ämnesdidaktisk inriktning, som också menar att skolornas storlek påverkar statistiken.

– Flera kommunala skolor som ligger i utsatta områden är förhållandevis små vilket innebär att slumpens skördar kan påverka. 

Ett ämne där fler flickor får underkänt än pojkar är idrott och hälsa. Det handlar ofta om simundervisningen. Att visa för mycket hud och simma med pojkar krockar med religiösa och kulturella normer.

– Vi försöker anpassa simundervisningen så gott det går, säger Milan Jovanovic, lärare i idrott och hälsa på Elsa Brändströms skola i Linköping, som specialstuderat frågan.

Hans examensarbete handlade om simundervisningen för muslimska flickor.

– Jag har varit intresserad av frågan länge. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och det är viktigt att veta hur man ska agera och hjälpa de här flickorna.

Hur gör du?

– Jag är tydlig som lärare att det är det här som gäller, att alla ska lära sig simma. Jag är glad över att många är med och kör på. De har med burkini eller får låna en, säger Milan Jovanovic.

Några elever vill ha en kvinnlig simlärare eller träna i simhallen när det är tider för bara kvinnor. 

– Det är inte vanligt, men vi försöker anpassa oss så gott det går. 

De flesta kommer ner i vattnet, men många klarar ändå inte kravet på 200 meter.

– Det är tufft för många. Många saknar vattenvana. Jag har också förberedelseklasser. Där är nästan ingen simkunnig när vi börjar. Men där klarade ändå 60 procent av eleverna simprovet.