”Glöm aldrig andraspråksperspektivet”, säger Dino Bilanovic. Foto: Julia Sjöberg<br />
Var sämst i landet – så vände de resultaten
Betygssegregationen
Skolan hade lägst betyg i Sverige. Men här har man lyckats förbättra resultaten i flera år.
– Vi har haft ett tydligt mål och jobbat mot det, säger Charlotta Björk, rektor för Sandeklevsskolan i Göteborg.
Betygssegregationen: läs alla delar
För knappt tio år sedan hade Sandeklevsskolan i Bergsjön i nordöstra Göteborg Sveriges kanske lägsta betyg.
70 procent fick inte gymnasiebehörighet och endast 18 procent klarade målen i alla ämnen.
– Det var stökigt och svårt att genomföra lektionerna. Det fanns en missriktad hänsyn hos många lärare att eleverna inte skulle utsättas för så mycket krav i form av undervisning, säger Charlotta Björk, rektor på Sandeklevsskolan sedan 2014.
– Så här kan vi inte ha det, kände jag.
Hennes frustration vändes till handling. En vision och ett tydligt åtgärdsprogram med högre förväntningar och krav på eleverna, fokus på språkutvecklande undervisning som utgick från elevernas förutsättningar och behov, ökad trygghet och studiero samt ökad elevdelaktighet.
Så lyckades vi
Minska skolket. Viktigt att alla lärare involveras.
Gör alla delaktiga. Lärare och elever måste vara med i en förändringsprocess.
Utbilda lärarna. Handledning och utbildning för att lyckas förändra är viktigt. Skolverket ger stöd.
Sätt rättvisa betyg. Glädjebetyg hjälper ingen.
Bygg relationer. Skolutveckling bygger på bra relationer med eleverna. Men också med vårdnadshavarna.
Ha höga förväntningar på eleverna. Förväntningarna ska vara lika höga som i vilket annat område som helst.
Satsa på språkutvecklande undervisning. Viktigt att också ha ett andraspråksperspektiv i all undervisning.
Öka tryggheten och studieron. Närvaro av vuxna i alla skolmiljöer är ett första steg.
Anställ en skolsocionom. En viktig länk mellan elever, lärare, vårdnadshavare, socialtjänst och polis.
Utgå från elevernas förutsättningar och behov. Anpassar du inte undervisningen riskerar den att skjuta över målet.
Låt det ta tid. Förändringsarbete måste få ta tid.
Det gav resultat. 2019 hade drygt 70 procent av niorna gymnasiebehörighet och nästan lika många klarade kunskapskraven i alla ämnen.
En viktig förutsättning var också att skolket minskade radikalt.
För sju år sedan anställdes en skolsocionom, Fatlume Selmani, med ett huvuduppdrag. Minska skolket. Redan efter en termin hade storskolkarna blivit 70 procent färre.
– Det handlar om att skapa förtroende. Vi har jobbat otroligt hårt med närvarorutinerna, säger hon.
I dag gör hon alltifrån att hänga i korridorerna till att fixa rastaktiviteter och ha kontakt med föräldrar, socialtjänst och polis när det behövs.
Hon älskar kontakten med eleverna och vet att hon kan göra skillnad.
– Vi har haft fall som känts helt hopplösa. Från noll poäng och 100 procents frånvaro till att hen gick ut med betyg i alla ämnen. Det beror helt på goda relationer med vuxna, säger Fatlume Selmani.
Dino Bilanovic nickar. Han är lärare i engelska, svenska och svenska som andraspråk sedan fem år tillbaka.
– Jag trivs verkligen här. Redan på VFU:n kände jag att här är nice. Det är lättsamt och en skola där lärarna drar åt samma håll, säger han.
Hur är det att vara lärare i ett särskilt utsatt område som Bergsjön?
– Jag har aldrig undervisat på andra ställen. Men personligen känner jag att skola är skola var den än är. Jag har min klass och jag gör så gott jag kan.
Kollegan Malin Segerdahl, lärare i slöjd och svenska som andra språk med nio år på skolan, håller med.
– Vi har jättefina elever. Det är en liten skola där jag känner alla elever och lärare.
Hon menar också att föräldrakontakten är bra.
– Att föräldrar lägger sig i betygssättning och annat har jag aldrig upplevt här. Föräldrarna har väldigt högt förtroende för oss i vår yrkesroll.
Det betyder också att de ber om hjälp.
– Vi är första naturliga kontakten med samhället för många och hjälper dem med flera olika saker, som att förklara och fylla i olika blanketter, säger Dino Bilanovic.
Som svensklärare är hans vardag annorlunda än för många andra lärare. Alla nior på skolan utom två har svenska som andraspråk.
– Vi måste alltid ha ett andraspråksperspektiv när vi undervisar, och tänka på vilka termer och begrepp som kan bli svåra. Våra elever behöver utveckla språket parallellt med att utveckla ämneskunskaperna.
Det blev svårt under pandemin. Distansundervisningen blev övermäktig för många elever och resultaten har dalat de senaste två åren.
– Vi sätter inga glädjebetyg. Det är otroligt viktigt att upprätthålla korrekta betyg. I fjol beslutade jag om 12–13 anpassade studiegångar på vårterminen i nian för att eleverna skulle få chansen att uppnå gymnasiebehörighet. Det var ett väldigt pusslande för att klara det, säger Charlotta Björk, som menar att det tar tid att vända en skolas resultat.
Hon tror inte på superlärare och rektorer som ska in ett år och vända. Hon är också tveksam till att stänga skolor i utsatta områden. Sandeklevsskolan fick fortsätta när resultaten var i botten till skillnad från skolor i flera andra kommuner.
– Det är en svår och känslig fråga. Men alla skolor ska ju vara sina elevers bästa skola, säger Charlotta Björk.
Hon menar att skolsegregationen i mångt och mycket handlar om boendesegregation.
– Göteborg är en väldigt segregerad stad och med möjligheten att välja skola dräneras skolor som vår.