Läraren i förskoleklass: ”Vi behöver veta mer om barnen”
Det är jätteviktigt för oss i skolan att veta barnens styrkor och utmaningar, säger förskolläraren Gudrun Eirell.
Det förbjudna ordet Förskolorna behöver bli bättre på att lämna information om barnen vid överlämning till förskoleklass. Det menar Gudrun Eirell, förskollärare i förskoleklass på Tomtebogårds skola i Umeå.
Gudrun Eirell har lång erfarenhet. Hon började arbeta i förskolan redan i början av 1990-talet och har sedan drygt 15 år tillbaka varit förskollärare i förskoleklass. Under åren har hon märkt av stora skillnader och växlingar med hur mycket information som lämnats om barnen vid överlämningen till skolan. Hon berättar att det tidigare fanns speciella dokument som fylldes i av förskolan, med mycket information. Därefter följde en period med i stort sett ingen information alls.
– Det finns en osäkerhet i dag om vad som ska föras över. Självklart måste man göra bedömningar i förskolan för att veta barnens styrkor och utmaningar, sådant som är jätteviktigt för oss i skolan att veta. I läroplanen står det ju att förskolan ska följa varje enskilt barns utveckling och lärande, varför då inte föra över det till oss. Det gäller även sådant som rör vårdnadshavare, som slitningar i familjen eller liknande. Vi måste ju se till barnens bästa, säger hon.
”Väldigt olika vilken information vi får”
Gunnel Eirell tyckte att det fungerade som allra bäst under perioden då förskolorna använde sådant som TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) och MIO (Matematiken Individen Omgivningen) vid överlämning till skolan.
– I dag är det väldigt olika vilken information vi får, men vi behöver veta – i synnerhet om barn med svårigheter eller om dem som kommit väldigt långt. Samtidigt tycker jag att det har blivit mer diskussion kring detta, att många har tagit till sig det här och ser hur viktigt det faktiskt är, säger hon.
Gudrun Eirells önskelista vid överlämning till förskoleklass:
- Praktisk information om vad barnet klarar, exempelvis toalettbesök och matsituationer.
- Kunskapsmässigt, exempelvis vilka mattebegrepp barnet kan och vilka utmaningar det har.
- Hur van är barnet vid högläsning, har det klippt och ritat?
- Om barnet har deltagit i all verksamhet på förskolan.
- Hur det fungerar vid hämtning och lämning.
- Hur barnens familjesituation är, finns det slitningar i familjen som vi bör känna till?
Alla artiklar i granskningen
Granskning: Laddat ord delar förskollärarna
Forskarna: Bedömning behövs för rättvis förskol
Här bedömer förskollärarna varandra
Förskolläraren Katrin: ”Bara dumt att bedöma barn i förskolan”
Förskolläraren: ”Utan bedömning missar vi barn som behöver stöd”
Läraren i förskoleklass: ”Vi behöver veta mer om barnen”
Skolverket: ”Medvetna om förvirringen kring begreppet”
Djurberg: Förskollärarna förtjänar större tydlighet om bedömning