Lärarna offrar sig – utan kompensation: ”Orimligt”
Vuxläraren Petter Kraftling och mellanstadieläraren Anna Nilsson upplever hur många kollegor arbetar övertid utan att få kompensation för det.
Arbetstid
Många lärare arbetar övertid för att hinna med.
– Dessutom utan att få kompensation för det. Lärare offrar sig själva för att kunna göra ett bra jobb – vilket är helt orimligt, säger Anna Nilsson som är mellanstadielärare på Vintrosa skola och ordförande för Sveriges Lärare i Örebro.
Hennes ordförandekollega Petter Kraftling, som arbetar som lärare inom Örebros kommunala vuxenutbildning, berättar att pressen på lärarna inte bara varierar mellan olika skolor, utan också mellan olika delar av utbildningssystemet.
– Inom vuxenutbildningen har vi hittills haft en ganska så rimlig arbetsbelastning. I den hårt slimmade gymnasieskolan är det annorlunda och en betydligt sämre arbetsmiljö med mycket stress och sjukskrivningar. Man har till och med satt lärare i omställning trots att vi behöver fler lärare.
Enligt Petter Kraftling är det i allmänhet många sökande på varje ledig lärartjänst inom vuxenutbildningen i Örebro.
– Det beror nog inte främst på att många vill arbeta inom just vuxenutbildning, utan på att man söker sig bort från grund- och gymnasieskolans orimliga arbetsbelastning.
– Vi har inte mentorskap eller tillsynsplikt och behöver inte bekymra oss om vad eleverna gör på raster.
”När det inte finns andra som kan utföra arbetsuppgifterna hamnar de till slut i knät på lärarna.”
Anna Nilsson berättar att belastningen på lärarna inom Örebros grundskolor ökade under pandemin.
– Då började snöbollen rulla. Det togs ofta inte in vikarier när någon lärare var sjuk. De som var på plats fick arbeta extra. Och så har det fortsatt.
– När man behöver vikariera för en kollega kan man inte göra det arbete som man annars skulle ha gjort. Det är arbeten som i stället får göras under kvällar och helger. Vi ser resultatet i form av mer stress och ökade sjukskrivningar.
Får ni kompensation i tid eller pengar för övertid?
– Det varierar. En del rektorer anser att det ingår i jobbet att vikariera för en sjuk kollega även om det inte har tagits höjd för det i samband med schemaläggning. Andra kompenserar.
Ökande undervisningstid
Enligt Sveriges Lärares undersökning är det många lärare som inte har tillräckligt med tid till för- och efterarbete.
– Mycket av den tid som behövs till för- och efterarbete går åt till annat vilket är stressande. Många har också för mycket schemalagd undervisningstid med tanke på att de även ska hinna med att vara mentorer eller har andra tidskrävande arbetsuppgifter.
Samtidigt som lärarnas undervisningstid ökar blir det färre skolvärdar, socialpedagoger, elevassistenter och andra ”stödpersoner” i skolan.
– Men arbetsuppgifterna försvinner inte. När det inte finns några andra som kan utföra arbetsuppgifterna hamnar de till slut i knät på lärarna med ytterligare ökad arbetsbelastning som följd, säger Petter Kraftling.
– Som lärare vill vi göra det bästa vi kan för eleverna, även om det kanske går ut över oss själva. Samtidigt är det viktigt att inse att vi är lärare och ingenting annat. Mycket av det som vi gör i dag borde andra göra.
”Behövs ett tak på klasstorlekarna”
Anna Nilsson säger att det inte räcker att bara ta tillbaka den kringpersonal som sparats bort.
– Det behövs ett tak på klasstorlekarna. I dag är de ofta alldeles för stora, inte minst med tanke på hur många elever som behöver extra stöttning och stöd.
– Det är dessutom stor skillnad att vara mentor och ha utvecklingssamtal och annat med 27 elever än att ha det med exempelvis 17.
Enligt Petter Kraftling och Anna Nilsson är det inte mycket som talar för att det blir några förbättringar, åtminstone inte under de närmaste åren.
– För det krävs det systemförändringar, vilket Sveriges kommuner och regioner inte tycker är en bra idé. De vill ha skolan som en budgetregulator. Det är därför stor risk för att det blir ännu fler stressade, sjukskrivna och utbrända lärare.
