Tiden räcker inte – ”otroligt pressat” för lärare på friskolor
Både Christian Liljeros som är vice ordförande i Sveriges Lärares Academediaförening, och Jessica Fryksten, lärare på Internationella engelska skolan och ordförande i Sveriges Lärares nationella IES-förening, vittnar om en pressad arbetssituation.
Arbetstid
Det är en pressad arbetssituation på många skolor.
– Med dagens system har huvudmännen starka ekonomiska incitament för att överutnyttja sin personal, säger Christian Liljeros som är vice ordförande i Sveriges Lärares Academediaförening.
Han undervisar i samhällskunskap och historia på gymnasieskolan Didaktus Liljeholmen i Stockholm som ingår i Sveriges största friskolekoncern Academedia.
– Enligt min bild är det en otroligt pressad arbetssituation på många skolor. Den blir dessutom mer och mer pressad. Lärarnas arbetstid är sällan tillräcklig med tanke på alla arbetsuppgifter de har och de krav som ställs på dem.
– Det leder till att man måste kompromissa med bland annat sina egna ambitioner, undervisningens kvalitet och när det gäller extra stöd till de elever som är i behov av det.
Får inte ersättning för övertiden
Många arbetar mycket övertid. Får de betalt för det?
– Det är väldigt sällan, för att inte säga aldrig, man får ersättning om man arbetar övertid för hinna med ”vanliga” arbetsuppgifter.
– Grundproblemet är att det inte finns någon balans mellan krav och resurser. Det behövs fler lärare i skolan, men också fler specialpedagoger, heltidsmentorer, socialpedagoger, administrativ personal och en mängd andra yrkesgrupper.
Men det räcker inte.
Enlig Christian Liljeros är det hög tid att skärpa regleringen av skolan, till exempel när det gäller klasstorlekar, lärartäthet, behörighet och tillgång till bemannade skolbibliotek.
– Men också hur stor del av den reglerade arbetstiden som en lärare förväntas undervisa i relation till andra arbetsuppgifter som exempelvis för- och efterarbete.
– I dag är tanken att mycket av detta ska kunna regleras lokalt. Men det har inte fungerat. Arbetsgivarna är väldigt ointresserade av att göra något sådant.
Systemet fungerar omvänt
Lärarbehörigheten är mycket låg i många skolor och förskolor, privata såväl som offentliga.
– Hur få behöriga lärare kan man ha och ändå kalla det man bedriver för skola eller förskola? Det finns förskolor med noll legitimerade förskollärare, säger Christian Liljeros.
– Men det räcker inte att bara införa nya regler. Det krävs även bättre uppföljningar plus hårdare sanktioner om man bryter mot regelverket.
Dagens system fungerar nästan omvänt.
– Genom att anställa för få behöriga lärare, och dessutom överutnyttja den personal man har, kan vinstdrivande skolföretag öka sina vinstmarginaler. Det finns i dagens marknadsskola en enorm obalans mellan vinstincitament å ena sidan och skolans reella behov å den andra.
”Flera orkade inte längre”
Även Jessica Fryksten, SO-lärare på Internationella engelska skolan (IES) och ordförande i Sveriges Lärares nationella IES-förening, berättar om en pressad arbetssituation.
– Men hur pressad den är varierar mellan olika skolor. På en del är det mycket hög arbetsbelastning, på andra är det lugnare. Gemensamt för alla är att det är stora klasser. På högstadierna är det i allmänhet 32 elever i varje klass.
– Många lärare är mer eller mindre slutkörda. Flera har slutat. De orkade helt enkelt inte arbeta kvar på grund av de tuffa arbetsförhållandena. De har fått nog.