Systemet som gör att lärare får vara lärare

Lågstadieläraren Therése Landström på Mariaskolan i Gällivare upplever att det har blivit betydligt lugnare i hennes klassrum sedan de införde klassmentorer för tre år sedan. Då var det ett pilotprojekt, nu är det permanent.

– Det hela bygger på att jag undervisar och ansvarar för allt som eleverna ska lära sig för att nå målen medan klassmentorn ger extra stöd i klassrummet, där vi alltid är två vuxna. Det är helt fantastiskt. I dag känner jag att det vore jättetufft att arbeta utan det här systemet eftersom det är så enormt mycket att göra som lärare, säger hon.

Therése Landström samarbetar med klassmentorn Susann Johansson. Hennes huvudsakliga uppgift är att ansvara för elevernas trygghet, psykosociala frågor och kontakten med vårdnadshavare. Samt vissa typer av administrativa uppgifter, exempelvis kränkningsanmälningar. 

Susann Johansson är med eleverna nästan hela dagen och personalen på skolan tycker att det är påtagligt att tryggheten har ökat.

Efter lektionerna är hon rastvärd. Sin egen rast tar hon ut 20 minuter före elevernas, då Therése Landström planerar in en lugn aktivitet som bara kräver en vuxens närvaro, oftast en lässtund.

Alltid nära eleverna

Susann Johansson upplever att hon har etablerat en god relation till eleverna.

– Jag är ju alltid nära till hands, säger hon.

Utvecklingssamtal är fortfarande lärarens ansvar. Vid behov deltar även klassmentorn.

Therése Landström återkommer till modellens alla fördelar, och tittar på Susann Johansson.

– Du ser ju saker som inte jag ser. Om det händer något under rasten så är det du som tar hand om de konflikterna, oftast före lektionerna. Utan en klassmentor hade jag fått inleda lektionen med att ta tag i alla konflikter och då pausas ju hela undervisningen.

Det verkar finnas många likheter mellan en lärarassistents uppgifter och en klassmentors. Vad är det för skillnad?

– Sussie är inte till för att kopiera papper och vara min assistent. Hennes huvudsakliga uppgift är att ge eleverna trygghet. Och jag har inte rollen som hennes chef.

Den tidigare rektorn Alexander Nilsson, som var med när klassmentorskapet infördes, konstaterar att det här har inneburit en markant avlastning för lärarna på skolan.

– I dagsläget är det verkligen full fart för lärare i skolan och det här har underlättat vårt arbete på många sätt. När det finns en person som följer klassen under hela dagen så kan hon eller han kanske se saker som händer på idrottslektionen, men kanske inte i klassrummet och på så vis får vi en helhetsbild av eleverna. 

Tidigare arbetade Susann Johansson som fritidspedagog. Men klassmentorernas bakgrund varierar, berättar Alexander Nilsson.

– Vi har haft mentorer som har haft alltifrån lärarutbildning till personer som arbetat inom Bup, säger han.

Stöd och handledning

Det finns en tydlig stödstruktur för klassmentorns arbete på Mariaskolan. Här får alla klassmentorer en timmes gemensam handledning i veckan tillsammans med en erfaren resurspedagog.

– Då kan klassmentorerna kompetensutveckla sig med varandra. Om det finns ett behov så bjuder vi in en skolpsykolog eller kurator. Men det kan också handla om mera konkreta utbildningsfrågor, säger Alexander Nilsson.

Susann Johansson uppskattar de mötena.

– Då kan vi dela med oss av händelser som har varit utmanande och tipsa varandra om olika tillvägagångssätt för att lösa problem, säger hon.

Om Therése Landström är sjuk tar Susann Johansson över.

– Det här underlättar verkligen eftersom Sussie vet vad vi arbetar med och har koll på mina rutiner. Då blir strukturen densamma. Och när jag är frånvarande kommer det in en annan person och tar över klassmentorstjänsten, säger Therése Landström.