Här kan lärarna lägga all tid på undervisningen

Ingen av de sju heltidsmentorerna på Linnéskolans högstadium i Älmhult har arbetat som högstadielärare. De har erfarenhet av socialt arbete och är allt ifrån socionomer och socialpedagoger till lärare i fritidshem.

– Det tror jag är nyckeln till att arbetet med heltidsmentorer ska fungera. Tanken är inte att jag ska undervisa. Tanken är att jag ska göra allt det andra för att avlasta pedagogerna – så att de kan ägna mer tid åt att vara lärare. Uppdraget som heltidsmentor får inte bli en slags ”hybridvariant”, säger Jesper von Krusenstierna, tidigare fritidspedagog som nu ansvarar för cirka 100 av skolans 660 elever. Trettio av dem är klassföreståndaren Katarina Eks elever.

Jesper von Krusenstierna och Katarina Ek har samarbetat ända sedan skolan införde heltidsmentorer för sex år sedan.

– Inledningsvis var syftet att få eleverna att känna sig trygga. Dessutom upptog konflikter och oro mycket av lärarnas tid, säger Katarina Ek.

Fokuserar på undervisningen

Hon undervisar i svenska och engelska och kan nu i princip lägga all sin kraft på undervisningen.

– Det här har inneburit extremt mycket. Jag behöver exempelvis aldrig lämna en lektion för att reda ut bråk och blir oftast inte störd på rasten eller lunchen.

Katarina Ek har fortfarande klassansvar, medan mentorerna rör sig ute i korridorerna, sköter kontakten med vårdnadshavare, hjälper elever att planera sina studier och håller i utvecklingssamtal.

Till en början fanns det en oro på skolan för hur det skulle gå med utvecklingssamtalen. Men det har gått bra, tycker Jesper von Krusenstierna.

– Lärarna ger mig ett underlag om hur det har gått i de olika ämnena. Fast här finns det en viss flexibilitet. Om vi har en elev där allt fungerar utom engelskan, och det är det vi behöver lägga mest vikt vid, så är Katarina med.

Avsatt tid för föräldrakontakt

Jesper von Krusenstierna har en detaljerad arbetsbeskrivning där det ingår fem timmars icke arbetsplatsförlagd tid i veckan då han ska finnas tillgänglig för föräldrar. Det som tar mest tid är konflikter mellan eleverna.

– Jag har hand om den dagliga dialogen med eleverna och är en länk mellan hemmet och skolan. Om föräldrar kontaktar mig om mer ämnesspecifika frågor så för jag det vidare till Katarina. 

Mentorerna är en del av ­elevhälsoteamet och fungerar även som en förlängd arm mellan lärare och elevhälsan. Nyckeln bakom det här arbetssättet är att mentor och klasslärare ingår i samma arbetslag, tror de. Och allra helst att de sitter i samma rum.

– Man kommer in och pratar av sig lite efter i stort sett varje lektion. Antingen om något gick fel, eller om det kanske gick jättebra för en elev som brukar strula, säger Katarina Ek. 

Fortsatt fin kontakt med eleverna

För hennes del har det här sättet att arbeta inte lett till någon utökad undervisningstid. Hon tycker heller inte att hennes relation till eleverna har förändrats märkvärt.

– Men det kanske tar lite längre tid att lära känna eleverna. Jag har jättefin kontakt med eleverna och håller fortfarande i klassmöten och kontaktar föräldrar om det behövs.

Den främsta fördelen med modellen är att tryggheten på skolan har stärkts.

– Det avspeglar sig på lektionerna. Ja, kanske till och med på elevernas prestationer, säger Jesper von Krusenstierna.