Så fick föräldrar större inflytande i förskolan

Annelie Fredricson började arbeta som barnskötare i början av 1970-talet, som 19-åring. Senare utbildade hon sig till förskollärare och under alla år på förskolan har hon sett hur både synen på yrket och samhället i stort har förändrats. 

– Där i början var det en envägskommunikation. Det var vi som bestämde. Det var inte fråga om några speciella måltider, utöver individuella behov vid allergier, eller att någon bara skulle leka med vissa barn. Jag upplevde vårdnadshavarna som glada och tacksamma, de sa inte så mycket, berättar hon. 

Bra relationer i fokus under ”kompisstadiet”

Då var det förskolan som förde ordet, sedan kom en period som vi kan kalla kompisstadiet. Det var viktigt att ha bra relationer med vårdnadshavarna och kunna samarbeta kring praktiska frågor som att förbättra förskolans gård eller måla om ett rum. Annelie minns att hon och kollegorna blev hembjudna till vårdnadshavare.

– Mycket började förändras i och med läroplanen och när sedan möjligheten att välja förskola kom, ja, sedan dess har mycket hänt, säger hon. 

Annelie Fredricson ser hur möjligheten att välja förskola har bidragit till att kraven från vårdnadshavarna har ökat. Det val av förskola som vårdnadshavare gör är ju baserat på en sammanvägning av positiva faktorer som man förväntar sig ska infrias.

Mycket började förändras i och med läroplanen och när sedan möjligheten att välja förskola kom – sedan dess har mycket hänt.

Det har lett till att synpunkter, även de mest orealistiska, enkelt sprids på sociala medier vilket kan påverka förskolans inställning till olika krav som förs fram. I Sveriges Lärares undersökning svarar 27 procent av förskollärarna att deras rektor säger åt dem att tillmötesgå vårdnadshavare även med saker som är orimliga. Att samhället i stort samtidigt har gått från att ha gruppen i fokus till att numera sätta individen i första rummet har också påverkat relationen mellan vårdnadshavare och förskola i samma riktning, tror hon. 

Fler och fler krav på förskollärare

Ytterligare förändring som tillkommit är krav på dokumentation och utvärdering av verksamheterna vilket sätter press på förskolans personal.

– Nu har jag stått utanför direkt arbete i förskolan i 20 år och i stället undervisat blivande förskollärare och handledare. Det är naturligtvis annorlunda jämfört med på min tid. Jag tycker att det verkar tufft och kravfyllt nu. Dessutom går individualiseringen rakt igenom samhället ner till minsta nivå. Det känns problematiskt, säger hon. 

Annelie Fredricson funderar över frågan vem som har makten i förskolan i dag, och var gränserna går.

– Vad kan vårdnadshavarna vara med och bestämma om? Jag tror att förskollärarna kan bära makten genom att bättre förklara vad man gör och varför. Att förklara verksamheten utifrån vetenskap och teorier och luta sig på den praktik man befinner sig i. Då kan man bädda för samarbete med vårdnadshavare. Kanske att ett yrkesspråk saknas, säger hon.  

Lyssna på Förskolan här!