Förskolläraren: Fler barn med språkstörningar i förskoleklass

Dorte Eriksson är förskollärare på Rikstens skola i Botkyrka, och har dessutom arbetat med IKT sedan 2010, både i förskola och i skola. På senare år har hon och kollegorna som arbetar i förskoleklass märkt en förändring.

– Bland annat ger barnen lätt upp och saknar uthållighet, exempelvis när de ska lära sig att skriva siffror eller bokstäver för hand. Vi undrar över vad det beror på. Kan det finnas ett samband med barns skärmtid, som ger direkt feedback, och bidrar det i sin tur till sämre uthållighet för sådant eleverna uppfattar som tråkigt? säger hon.

Svårt med sociala färdigheter

I förskoleklass ägnar de numera dessutom mycket tid åt att prata om värdegrund, hur det jag gör påverkar andra, vikten av att lyssna, vänta på sin tur med mera.

– Det här är svåra frågor för många av dagens barn. Vi får också fler och fler barn med språkstörningar. Även talsvårigheter är väldigt vanligt numera. Jag gillar teknik, och den pedagogiska tanken med digitala verktyg, men syftet måste vara rätt. Vi arbetar väldigt lite digitalt hos oss i förskoleklass, säger hon.

Dorte Eriksson arbetar främst enligt Bornholmsmodellen i språkundervisningen för att få fonologisk medvetenhet, berättar hon vidare. Det digitala får utrymme när det är motiverat, till exempel när eleverna programmerar eller arbetar med berättelser och filmskapande.

Efterlyser mer forskning

Dorte Eriksson poängterar att hon inte har några bevis för att det är just det digitala som är orsaken till problemen. Men eftersom små barn redan har en timmes skärmtid hemmavid, enligt forskning om internetvanor hos barn och unga, och därmed fyller kvoten för digital användning för små barn, ifrågasätter hon digitaliseringen i förskolan.

– Jag vill inte döma, utan i stället hitta lösningar och få fler att forska på vad som faktiskt händer med våra barn och unga. Vi måste få ett tydligt svar på varför vi även ska hålla på med digitala verktyg i förskolan, och när vi ska göra det.