
Källa: Förskolans enkät som besvarades av 1 511 förskollärare.
Frågan om digitalisering delar förskollärarna, visar tidningens Förskolans undersökning. Sissela Nutley, forskare i kognitiv neorovetenskap, tycker inte att digitala verktyg hör hemma i förskolan. Foto: Lina Eidenberg Adamo/Adobe.
Skärmstriden
Hälften av förskollärarna, 47 procent, är emot kravet på att arbeta med digitalisering. Det visar tidningen Förskolans stora enkät. Även flera forskare är kritiska.
– Det finns inget forskningsstöd för att det digitala är effektivt för lärandet, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.
Enligt läroplanen ska alla barn i förskolan få möjlighet att utveckla en adekvat digital kompetens. Men tidningen Förskolans enkät, som 1 511 förskollärare svarat på, visar att variationen är stor när det gäller hur ofta barn använder digitala verktyg på förskolan och från vilken ålder.
Sex av tio förskollärare svarar att de introducerar digitala verktyg, exempelvis surfplattor, redan från ett års ålder.
Dessutom delas förskollärarna i två nästan lika stora läger när det gäller åsikter kring huruvida det är rätt eller fel att förskolan måste arbeta med digitalisering. Bland de förskollärare som ser fördelar med det digitala nämner flera att det gäller att hänga med i tiden, att det är viktigt med källkritik och att alla barn kanske inte har tillgång till digitala verktyg hemma. Dessutom att det faktiskt står i läroplanen.
I den andra åsiktsgruppen lyfts i stället argument som att barnen är för små, att det sociala samspelet är viktigare och att barnens språk- och talutveckling blir sämre. Många nämner även bristen på forskning.
Källa: Förskolans enkät som besvarades av 1 511 förskollärare.
En som sällar sig till den kritiska skaran är hjärnforskaren Sissela Nutley. Hon tycker inte att skrivelsen om det digitala passar i förskolans läroplan över huvud taget.
– Det digitala lyfts ut som ett verktyg som är särskilt viktigt och effektivt för lärande, men det finns ingen forskning som stödjer det. Däremot är det sociala en nödvändighet för lärande. Det digitala får inte ske på bekostnad av det sociala, säger hon.
Sissela Nutley håller med förskollärarna i enkäten som anser att barnen är för små. Hon pekar på forskning som visar att de blir mer stillasittande, ägnar sig mindre åt fri lek och har färre interaktioner med varandra och pedagogerna.
– Dessutom visar forskningen att ju tidigare man introducerar skärmar och ju mer de används, desto sämre språkutveckling får barnen, säger hon.
Men är det inte bra att barn lär sig källkritik, exempelvis genom att använda green screens?
– Green screens är säkert jättekul, och visst kan barn förstå att där och då fanns inte en tiger på riktigt. Men det betyder inte att de förstår om det är en riktig tiger i ett annat sammanhang. Den kognitiva mognaden för att generalisera utifrån olika kontexter finns inte i förskoleåldern, det kommer senare, säger hon.
Barn som inte har tekniken hemma då, ska inte de få möjlighet att möta den i förskolan i stället?
– Det där är en förutfattad mening att barn från mindre bemedlade hem inte har tillgång till telefoner och paddor. Data från Statens medieråd visar att det är precis tvärtom, och att de börjar tidigare med egna enheter. Högutbildade föräldrar har ofta mycket mer restriktioner. Sedan får man ju inte automatiskt digital kompetens bara för att man använder verktygen. Det är som att säga att man blir en bättre bagare av att äta fler kakor. Nej, i stället riskerar barnen att hamna efter med
andra färdigheter när de ägnar sig för mycket åt det digitala, säger hon.
Hon påpekar att barn självklart ska få möjlighet att utveckla en digital kompetens, men att det inte behöver ske i förskolan.
– Där tycker jag att man ska fokusera på annat. När det gäller det digitala måste man se till nyttan kontra kostnaden, och vad det är vi väljer bort, säger hon.
Robin Samuelsson, språkforskare. Foto: Henrik Zetterberg.
En annan som tittat närmare på det digitala i förskolan, och mer specifikt på användningen av skärmar, är språkforskaren Robin Samuelsson vid Uppsala universitet. I en studie jämfördes bokläsning via padda med traditionell bokläsning.
Det visade sig att pedagogerna hade samma interaktionsmönster vid båda formerna av läsning, men barnen agerade däremot olika.
– När barnen fick frågor vid vanlig bokläsning svarade de, men när boken var digital pekade de på skärmen i stället för att prata. Då var de alls inte lika verbala. Det här är viktigt att ha med sig, säger Robin Samuelsson.
När barnen fick frågor vid vanlig bokläsning svarade de, men när boken var digital pekade de på skärmen i stället för att prata.
I en annan undersökning studerade man barns fria lek med fysiska leksaker, som klossar och utklädningskläder, och jämförde sedan med hur den fria leken såg ut när de lekte med appar i paddan. Studien visade att den fria leken med apparna visserligen var mer utforskande/bemästrande, något som kan leda till lärande – i rätt sammanhang. Men lekarna saknade nästan helt inslag av låtsas- och fantasilek. Barnen blev helt enkelt mindre kreativa.
– Det är ganska talande och säger något om begränsningen i teknologin. Jag menar absolut inte att man ska sluta att använda digitala verktyg, det finns mycket som är bra. Men man behöver mer kunskap om vad det digitala gör med barn, deras lärande och interaktion, säger Robin Samuelsson.
Slutligen påpekar han att digitalisering inte alltid måste handla om just skärmar. Med exempelvis programmeringsrobotar, som Bee bot och Blut bot, kan barnen utveckla sina digitala förmågor utan skärmar.
SÅ HÄR SVARADE FÖRSKOLLÄRARNA I UNDERSÖKNINGEN
Från vilken ålder introduceras barnen för digitala verktyg på din förskola?
Från ett års ålder: 59,9 procent
Från två års ålder: 19,2 procent
Från tre års ålder: 14,6 procent
Från fyra års ålder: 2,6 procent
Från fem års ålder: 1,1 procent
Aldrig: 2,7 procent
Upplever du att du har tillräcklig kompetens för att undervisa om digital teknik i förskolan?
Ja: 53 procent
Nej: 47 procent
Så gjorde vi undersökningen: En webbenkät skickades ut med tidningen Förskolans nyhetsbrev, som alla förskollärare som är medlemmar i Sveriges Lärare får. 1 511 förskollärare svarade på enkäten.
Mer stillasittande.
Sämre interaktion med kompisar och pedagoger.
Risk för närsynthet.
Ju tidigare man introducerar skärmar och ju yngre barnen är, desto större risk för försenad språkutveckling.
Skärmaanvändande som tröst/avledning kan förstärka känsloutbrott över tid.
Barn i tvåårsåldern lär sig bara hälften så mycket via paddan jämfört med vid mänsklig interaktion.
Barn med särskilda behov är extra sårbara för att fastna vid skärmen och förstärka svårigheter.
Källa: Sissela Nutley, som doktorerat inom kognitiv neorovetenskap vid Karolina institutet.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer ska barn under två år inte ha någon skärmtid alls, därefter är rekommendationen att begränsa skärmtiden till en timme per dag för barn upp till fem år.
Varannan förskollärare är emot digitalisering
Digitaliseringen delar förskollärarna
Förskolläraren: Fler barn med språkstörningar i förskoleklass
Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan
Förskolläraren Pernilla: Bort med paddor för de yngsta barnen!
De ger barnen digitala äventyr
Djurberg: Anmärkningsvärt många är kritiska till digitaliseringen
LÄS OCKSÅ
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Här är fem sätt att påtala säkerhetsbrister på förskolan med stöd i lagar och förordningar.
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.