4 faktorer som gynnar inlärningen hos de yngsta

Nog vore det smidigt om vi enkelt kunde sätta upp ett schema över hur och när små barn utvecklas. Man brukar ju bland annat prata om hur 6–7-åringar har utvecklat empati, att man ska vara snäll. Men fullt så enkelt är det inte, säger Gustaf Gredebäck, föreståndare för Uppsala Barn- och babylab. Han betonar att många av de mer komplexa kognitiva och sociala förmågorna nämligen finns där redan i spädbarnsåldern och att de förfinas med tiden.  

– I våra studier, med förfinade instrument, ser vi frön till mycket redan hos de allra minsta. Det blir faktiskt svårare och svårare att prata om utveckling i stadier. Man får i stället tänka att det livslånga lärandet börjar redan från början, säger han. 

Med det i åtanke finns det alltså en risk med att hålla igen med undervisning för de allra yngsta. 

– Ibland är det som om omvårdnadstanken slår över, men det räcker inte att skapa relationer och låta barnen sitta i knät. Visst, vissa behöver det för att bli trygga när allt är nytt, men sedan måste de släppa taget, utmanas och aktiveras, säger Gustaf Gredebäck, samtidigt som han poängterar att barn måste känna sig trygga för att kunna lära sig nya saker.

– De behöver dessutom lugn och ro. Stress, stora barngrupper och miljön på förskolan påverkar mycket, tillägger han.  

4 faktorer som gynnar inlärningen hos de yngsta

1. Känslan av ”jag kan”

Det aktiva forskandet, att känna och göra, har stor betydelse för den grundläggande koncentrationen. Men för att barn ska lära sig och utvecklas krävs också repetition och en trygg miljö. Något som är minst lika viktigt för att skapa känslan av att ”jag kan”. Studier visar att den självkänslan är viktigare än intelligens. Grunden måste sättas tidigt och då behövs vuxna.

2. Att utmanas utan att bli värderad

Matteångest och oro för olika ämnen är något man ser hos barn i skolåldern när de blir bedömda. Det drar i gång många processer i barnen, enligt Gustaf Gredebäck. Men det bör inte hindra arbetslagen i förskolan att se till individerna i stället för bara till gruppen. 

– Detta för att de ska kunna se vad just det barnet behöver hjälp med för att nyfikenheten ska väckas.

3. Utforska material

Gustaf Gredebäcks kollega Elin Schröder har gjort ett experiment med barn som var åtta månader gamla. Vårdnadshavarna uppmanades att bygga med träklossar i olika färger, fem minuter varje dag, fem dagar i veckan i åtta veckor. 

– Det som händer är att barnen leker med klossarna och slår ner det som byggts upp, och det är precis dit vi vill komma. Att barnen utforskar materialet. Det visade sig att spädbarnen som lekte med klossarna senare blev bättre på att jämföra geometriska figurer än spädbarn som i stället läst böcker med sina föräldrar, säger Gustaf Gredebäck.

4. Språklig stimulans

Små barn är långt mer verbalt medvetna än man tidigare har trott. När forskare använde ögonkameror på sex månader gamla barn och visade dem två bilder, en med ett äpple och en med en docka, och frågade var dockan var så vände de blicken mot dockan. 

– De här barnen har en inre vokabulär, de har plockat upp att det är så en docka ser ut, och det mer än ett år innan de kan artikulera och säga ordet. Men de är alltså verbalt orienterade inuti, säger Gustaf Gredebäck.