Så får hon de yngsta att ta ansvar för sitt lärande

Terese Abrahamsson arbetar mycket med att ta tillvara elevernas tankar och idéer. Något som hon menar stärker deras identitet som lärande individer. För att alla ska våga delge sin tankar talar hon om vikten av att skapa trygghet och en tillgänglig lärmiljö.

– De ska tro på sin egen förmåga och våga vara aktiva. Vi tänker olika och kommer fram till lösningar på olika sätt. De ska kunna och vilja ta ansvar för sitt eget lärande, säger Terese Abrahamsson, som jobbar på Brottkärrsskolan i Göteborg.

Eleverna ges ofta inflytande över undervisningen och får delta efter egen förmåga.

– Alla behöver inte göra samma sak utan de kan ha olika ansvarsområden. Men jag har alltid läroplanen
i bakhuvudet.

”Behöver varandra för att lära”

Ett konkret exempel är ett projekt om OS där de arrangerade olika idrottsgrenar och bjöd in en parallellklass. Eleverna i förskoleklassen fick förbereda spelen. Några skrev nummerlappar och gjorde inbjudan medan andra gick igenom regler. Det fick in matematik genom att mäta och räkna poäng och de lärde sig om olika länder, ritade flaggor och lyssnade på olika språk.

– I projekten handlar det om att ta tillvara elevernas intressen och vad de väljer att vilja göra i uppgifterna. De lär sig att jobba tillsammans och att de behöver varandra för att lära.

Tidigare kunde Terese Abrahamsson vara rädd att tappa kontrollen lite och kände att hon behövde hålla tillbaka eleverna, men nu har hon en bra balans.

Terese Abrahamsson ser ingen större risk att det blir stökigt och högljutt när alla de 23 elevernas tankar och intressen ska ges inflytande under skoldagen.

– Jag anser att eleverna lär sig bäst i samspel och då behöver det vara samtal och diskussioner i klassen. Men självklart ska det vara ett behagligt sorl. Vi tränar mycket på samarbete och på hur ljudnivån ska vara.

Elevinflytande handlar om avvägningar

Men elevinflytande handlar om avvägningar, vid vissa tillfällen behöver Terese Abrahamsson gå in och styra mer aktivt.

– Det är alltid en balans av vad jag skjuter in och vad eleverna påverkar. Ibland styr eleverna mer och ibland styr jag mer.

Tidigare kunde hon uppleva en rädsla att tappa kontrollen lite och kände att hon behövde hålla tillbaka eleverna.

– Men nu har jag hittat en bra balans. Jag tycker att eleverna får med sig de förmågor de behöver för sin fortsatta skolgång.

Terese Abrahamsson betonar vikten av att stötta elevernas metakognitiva förmågor så att de blir medvetna om sitt lärande. Hon tar upp hur olika elever kommer fram till olika lösningar. Varje skoldag avslutas med en sammanfattande utcheckning om vad de har lärt sig.

– Någon elev kanske då tycker att den inte har lärt sig något under dagen, men kommer på att det inte stämmer då andra berättar vad de har gjort.

De använder tankekartor inför projekten om vad man vet och vad man vill veta. De har också reflektionsväggar där eleverna visar på lärandet med olika texter där de kan samtala kring vad de har gjort.

– De som kan skriver ord. Det kan vara ett ord och nästa gång kan det vara två ord. Andra berättar genom att rita.

Känner mindre stress över planering

Genom att ge eleverna inflytande i undervisningen har hon själv känt mindre stress över planering. Eleverna är med och planerar tillsammans med henne och då behöver hon inte förbereda lika mycket som hon gjorde tidigare.

– Jag följer deras tankar och ställer stöttande och utforskande frågor om hur vi ska göra och vilken hjälp och vilka material vi behöver i olika projekt. Det är också en del i lärandet att kunna planera sitt eget arbete och inte göra det som är förutbestämt. Då lär sig barnen för framtiden och livet.