![](/contentassets/61cd7b55de5f4853a657464f2c70a733/diagram1final.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Källa: Sveriges Lärares medlemsundersökning våren 2024. 1 361 förskollärare har svarat på enkäten, som är statistiskt säkerställd.
Sex av tio förskollärare tvingas göra sin planering medan de är i barngruppen, visar Sveriges Lärares undersökning. Det finns ingen balans mellan krav och resurser, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan.
Planeringstid Sveriges Lärare anser att förskollärare behöver ha minst 8–10 timmars planering per vecka. Men en undersökning visar att de allra flesta i dag inte har mer än tre timmar. Det är med andra ord en väldigt lång väg kvar till målet.
Sex av tio förskollärare tvingas göra sin planering samtidigt som de är i barngrupp varje vecka, nästan var fjärde förskollärare gör det dagligen. Och var tredje förskollärare som under det senaste halvåret behövt mer planering, och bett om det, har inte fått gehör från sin arbetsgivare. Det är dystra siffror som presenteras i Sveriges Lärares kartläggning och bland kommentarer, så kallade frisvar, som lämnats framgår bland annat att vissa sköter planeringen hemma på obetald arbetstid, andra påpekar att planering inte är prioriterat eftersom de varje dag går på knäna på grund av sjukdomar och att de inte får några vikarier.
Så här svarar några av förskollärarna:
”Det har inte känts som prio när vi varje dag har gått på knäna pga sjukdomar och inga vikarier.”
”Jag försöker lägga in stunder där jag finner möjlighet eftersom det är svårt att få till en längre sammanhållen planering utan att det går ut över verksamheten.”
”Eftersom planeringstiden alltid drabbar barnen så är det viktigare att prioritera att vara i barngruppen på grund av att barnen är små och har stort behov av vuxna.”
I genomsnitt har förskollärarna 3,1 timmar planeringstid per vecka, varav 1,7 timmar är enskild planeringstid.
Det är en ohållbar situation för många, och för förbundets Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, är undersökningens resultat inte förvånande.
– Nej, det visar supertydligt vad vi länge har påtalat; att lärare i förskola inte har rätt förutsättningar att utföra sitt uppdrag och bedriva den undervisning som krävs enligt skollag och läroplan. De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar och den här situationen skapar en enorm samvetsstress hos våra medlemmar. Att så många exempelvis tvingas planera i barngrupp är både talande och alarmerande. Det finns helt enkelt ingen balans mellan krav och resurser, säger hon.
Att följa upp och utvärdera undervisningen tar tid. Dessutom ska förskollärare hinna med att reflektera och diskutera med kollegor, planera och färdigställa lekmiljöer, hålla sig ajour med aktuell forskning, dokumentera med mera.
– En del av våra medlemmar har inte mer än en timme i veckan för allt detta, men det krävs ju självklart mycket mer än så. I våra diskussioner har vi landat i att minst 8–10 timmar per vecka vore rimligt. Om antalet timmar ska regleras via lag eller avtal spelar ingen roll, men det måste ske en förändring nu, säger Petra Hultqvist.
Hon ser gärna att planeringstiden säkras och finns med i schemat varje dag eller flera gånger i veckan.
– Vi måste också tänka nytt, kanske skulle den individuella planeringen kunna utföras på en annan plats än i förskolan, som ofta saknar bra arbetsplatser, eller kanske man skulle införa förtroendetid.
Källa: Sveriges Lärares medlemsundersökning våren 2024. 1 361 förskollärare har svarat på enkäten, som är statistiskt säkerställd.
Förskollärares förutsättningar att planera sin undervisning är också något forskaren Annika Hellberg har studerat. Hon är lektor vid Center för skolutveckling i Göteborgs stad och forskar om hur förskollärare planerar och organiserar förskolans verksamhet. Delar av det som kommit fram under hennes forskning speglar det som visar sig i Sveriges Lärares undersökning om planeringstid.
– Många förskollärare beskriver att de behöver göra avkall på tiden för planering på grund av vikariebrist, möten som rektorn kallar till eller att de behöver lånas ut till andra avdelningar för att täcka upp för kollegor för att säkerställa att arbetet flyter på. Ofta behöver de anpassa sig efter dagsläget och måste förlita sig på att planera spontant i stunden. Det visar både på en hög arbetsbelastning och en gedigen professionalitet, att de klarar av att genomföra arbetet med barnen trots att de inte har tillräckligt bra förutsättningar, säger hon.
Annika Hellberg, lektor vid Center för skolutveckling i Göteborgs stad.
När tiden är knapp menar förskollärarna i Annika Hellbergs studie att de prioriterar den gemensamma planeringen framför den enskilda, berättar hon. Detta för att de vill säkerställa verksamhetens kvalitet och värdegrund, att de i arbetslaget har en gemensam barnsyn så att alla barn i gruppen får likvärdiga aktiviteter.
Många gånger handlar den enskilda planeringen om specifika aktiviteter och ett görande här och nu, medan den gemensamma planeringen i arbetslaget handlar mer om att planera på längre sikt för att tillsammans utvärdera undervisningen och målinriktat arbeta med barnens lärande. Annika Hellberg tycker att planeringstiden måste fredas.
– Det är ju grunden till allt. Det blir ingen verksamhet annars, det är A och O för att kunna följa läroplanen och utföra uppdraget, säger hon.
Källa: Sveriges Lärare.
Hon påpekar att alla barn har rätt till en likvärdig förskola av hög kvalitet och att det är väldigt svårt att kvalitetssäkra verksamheten om man inte ges tillräckliga förutsättningar för att planera för den. Hon upplever att politiker i medierna framhäver förskolans betydelse, bland annat för att ge barn rätt förutsättningar för lek, lärande och utveckling som en stabil grund att stå på.
– Men när det sedan gäller att ge tillräckliga resurser är det inte är lika lätt att få gehör, tillägger hon.
Att förskolans personal gör sitt bästa under rådande omständigheter och utmaningar tycker Annika Hellberg är beundransvärt.
– De vänder ut och in på sig själva, är motiverade och har ett otroligt driv. De ska ha en stor eloge för det arbete de gör, säger hon.
Sveriges Lärare konstaterar att många förskolor lider av konstant personalbrist, brister i ledarskap samt har scheman som inte möjliggör raster. De poängterar också att det är hög arbetsbelastning och för stora barngrupper, och att förskollärare av förklarliga skäl hör till den yrkeskategori som har högst sjukskrivningstal. Att något måste förändras för att man ska hamna på rätt köl igen är uppenbart. Men för att kravet på 8–10 timmars planeringstid ska vara genomförbart krävs flera olika satsningar. Förutom en reglerad planeringstid kräver Sveriges Lärare därför även att staten lagstiftar om minimibemanning, förskollärartäthet samt ett maxtak för barngruppernas storlek.
– Det finns ett gyllene läge nu, när barnafödandet sjunker och det blir färre barn i förskolan, att minska på barngruppernas storlek. Vi behöver statliga satsningar och regleringar. Det är uppenbart att kommunerna inte klarar av det här själva. Barnen i Sverige har rätt till en likvärdig utbildning, säger förbundets Petra Hultqvist.
Hon tycker att förbundet börjar få gehör för sina frågor, att det finns ett betydligt större intresse nu jämfört med tidigare.
– Jag tycker att vi har flyttat fram positionerna och att politikerna börjar visa intresse och förståelse för våra utmaningar och krav. Jag hoppas också att vi är framgångsrika i avtalsrörelsen och att vi kan nå förändring kring förutsättningarna för lärare i förskolan inom en snar framtid.
Så många timmar planeringstid har förskollärarna per vecka, fördelat på enskild och gemensam planering med kollegor.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.
Undervisning Vi bad tre förskollärare svara på vilka verktyg de inte klarar sig utan.
Podcast Eva Lindström och ateljeristan Joakim Pettersson berättar hur de använder pedagogisk dokumentation för att utveckla sin undervisning.
Krönika Handen upp alla som hört föräldrar ”klaga” på att deras barn är så himla mammigt. Jag hör det typ hundra gånger i veckan, av både personal och föräldrar, skriver Eva Lindström.
Arbetstid Som första förskola i Danmark införde Treklövern för ett par år sedan fyradagarsvecka.– Jag har så mycket mer tid nu, säger förskolläraren Fatima Siddiqi.
Så gör vi Att läsa och sedan diskutera bokens olika kapitel tillsammans är ett väldigt gynnsamt arbetssätt samtidigt som man får fördjupa sig och utveckla sin kunskap, säger förskolläraren Suzanne Folcke.
Arbetsmiljö Vi kommer att lyssna in olika intressegrupper, säger utredaren Eva Broström.
Arbetsbelastning Sysslorna ingår inte i vårt avtalsområde och vi måste protestera mot att de blir fler, säger Pia Rizell, andre vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Någon minister pratade om hur himla viktigt det är att lyssna på barnen, verkligen lyssna på vad barnen säger. Jag kräktes lite i munnen, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Det här öppnar möjligheter att förbättra villkoren och arbetsmiljön för landets förskollärare, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan diskuterar vi det skolförberedande arbetet.
Förskolans yngsta Att få barn blöjfria handlar i första hand om barnens hälsa och utveckling, säger förskolläraren Sara Eliasson.
Förskolans yngsta Jag vill synliggöra vad undervisning för de yngsta kan innebära, säger förskolläraren Sara Eliasson.
Förskolans yngsta Det finns ett syfte med allt som finns framme, och vi passar på att undervisa på ett lekfullt sätt när barnen visar intresse för något, säger förskolläraren Sara Eliasson som tipsar om hur hon skapar lärmiljöer för de yngsta.
Förskolans yngsta Det är viktigt att verksamheten då matchas med rätt förutsättningar, säger Pia Rizell, Sveriges Lärare.
Förskolans yngsta I våra studier, med förfinade instrument, ser vi frön till mycket redan hos de allra minsta, säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi.
Förskolans yngsta De sex Babblarna var till god hjälp under de allra yngsta barnens första år på Von Bahrs förskola i Uppsala.
Förskolans yngsta Det gäller att invänta barnen i samtalet, även om de bara kan några få ord, säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet.
Vi lärare debatt Det är viktigt att barnen på förskolorna möter många olika förebilder, men som det är nu vågar få män jobba i förskolan, skriver förskolläraren Victor Qwarfordt.
Forskning Yrket har fyra olika roller: lärare, omsorgsutövare, administratörer och hushållsarbetare, säger Maria Lennartsdotter.
Förskola ”Barnen lär sig samspel, läsa av, ta hänsyn. Dansen har stärkt deras relationer”
Forskning Min forskning har gynnats av att jag kunnat jobba så nära ihop med förskollärarna, säger professor Niklas Pramling, som fått Lärarstiftelsens forskarpris.
Svenska som andraspråk Förskolebarnen behöver få uttrycka sig på olika sätt, annars riskerar de att bli missförstådda, menar Ylva Novosel i sin avhandling.
Krönika Med det ok av dokumentationshysteri som vårt yrke numera bär på är det som att komma ut i friska luften att tänka på den pedagogiska dokumentationens barndom, skriver Erik Stenkula.
Podcast Jag vill att lyssnarna ska få nya idéer och samtidigt våga ifrågasätta sina invanda sätt att arbeta med barnen, säger Eva Lindström.
Kulturtips Jag vill visa på yrkesskickligheten och hur otroligt värdefulla de här yrkesgrupperna är, säger regissören Nils Petter Löfstedt.
Podcast Måste barnen smaka på allt – och är det ok att doppa brödet i soppan? I senaste avsnittet av Förskolan pratar Eva Lindström och Ellinor Lange om mat.
Fackböcker Utgå från högläsning i undervisningen av naturkunskap och teknik – då blir ämnena begripliga för barnen, säger skolbibliotekarien Maria Heimer.
Fråga facket ”Medarbetarsamtalen har i min förskola blivit uppskjutna flera gånger och det är nu mer än ett år sedan vi hade ett sådant samtal med vår chef.”
Krönika Det är egentligen identiska processer som pågår för såväl barn som vuxna i förskolan idag, skriver förskolläraren Sara Agné i en gästkrönika.
Podcast Hur kan vi hjälpa barnen att tänka fritt och nytt, hur delaktiga ska vi vara och varför är arbetet med fantasiutveckling viktigt och ibland helt nödvändigt?
Skolpolitik Regeringens samordnare mot utanförskap: ”Vi måste hitta vägar så att förskolan fyller en viktigare funktion.”