Här bedömer förskollärarna varandra

Förskollärarna inom Pysslingen observerar kollegor på närliggande förskolor för att hjälpa till att utveckla undervisningen. Camilla Blom på förskolan Solbacka tycker att det är lärorikt att bli bedömd av en annan förskollärare.

Det förbjudna ordet Inom Pysslingen finns ett speciellt system för att utveckla verksamheten där pedagoger från närliggande förskolor hjälps åt att bedöma varandra – så även på förskolan Solbacka i Sollentuna norr om Stockholm.

Lotta Ringdahl

9 feb 2024

Solbacka ligger i utkanten av villaområdet Viby, skogsnära och med hela Järvafältet inom gångavstånd. På förskolans fyra avdelningar vistas i dagsläget cirka 90 barn och femton pedagoger, med en förskollärare knuten till varje avdelning. På Solbacka är det företrädesvis verksamheten och undervisningen som bedöms, bland annat genom att pedagogerna varje halvår gör en självskattning för att se hur de ligger till med undervisningen i förhållande till de uppsatta nivåmålen. Men Pyssling-förskolorna i närområdet har även ett system där pedagogerna bedömer varandra.

Besöker varandras förskolor

Observationerna som kallas Ping, Pedagogisk Inventering, görs under två dagar en gång per år, och i par.

– Jag och någon från en annan av våra förskolor besöker en tredje. Vi utgår från en färdig matris och går igenom åtta olika kategorier, förklarar Camilla Blom som arbetat inom Pysslingen i 14 år, och på Solbacka sedan 2017.

Systemet med årliga observationer finns på alla Pysslingen-förskolor runt om i landet, och i norrortsområdet, som Solbacka tillhör, är det fem förskolor som samarbetar. De åtta kategorierna som finns med i matrisen är: Normer och värden, Identitet, Lek, Matematik, Språk och kommunikation, Skapande, Naturvetenskap och teknik samt Barns delaktighet och inflytande. Varje kategori har sedan flera olika underkategorier och varje del bedöms med siffrorna 2, 4, 6 eller 8, med tillhörande fras som exempelvis tillräckligt, i hög grad och i mycket hög grad.

Förskolläraren Petra Isaksson utgår från en färdig matris när hon observerar kollegornas arbete.

– Siffrorna är egentligen mest till för ledningen och statistiken, men vi har alltid överlämningsmöte efter observationen där en från Pysslingens kvalitetsteam är samtalsledare, och där även vi som bedömt deltar tillsammans med rektorn och förskoleområdets kvalitetsansvariga, säger Camilla Blom, som tycker att observationerna är toppen.

Frivilligt att vara med och bedöma

– Ja, när vi pedagoger som jobbar i verksamheten bedömer varandra blir det mer matnyttigt än om någon annan skulle göra det. Att vara med och bedöma är frivilligt, det brukar vara ungefär hälften som vill vara med. Själv har jag varit med i alla år. All ordinarie personal blir bedömd, däremot bedömer vi inte vikarier, de är undantagna, tillägger hon.

Tips när man bedömer varandra:

1. Arbeta i par för att kunna uppmärksamma så mycket som möjligt och för att kunna bolla tankar.

2. Utgå från färdiga mallar/matriser för att komma ihåg alla områden och ha en gemensam en grund.

3. Det är en fördel om samma personer kan återkomma som observatörer för att följa upp sådant som uppmärksammats vid det senaste besöket.

4. Bedöm exempelvis ett målområde i taget. Förskolan som ska bli bedömd kan få önska vad de vill bli bedömda i.

5. Komplettera med att intervjua några av pedagogerna, exempelvis en från varje avdelning, i 20–30 minuter. Då får de en chans att förklara sådant som kanske inte kommit fram under observationerna.

6. Om man känner sig obekväm med att bedömas är det viktigt att man tar upp det med en kollega eller sin chef så att man kan få stöd. Många säger ”Det var ju inte så farligt” efteråt, och även om det är ett seriöst uppdrag, så är det också väldigt roligt. Vi skrattar mycket när vi kommer ut och träffar kollegorna på andra förskolor.

Att bedömning i förskolan ofta får starka reaktioner tror Camilla Blom beror på att vi som vuxna kopplar ihop begreppet med skolan. Men bedömningar görs hela tiden, påpekar hon.

– Exempelvis att Stina kan gå ner från pallen eller att Pelle kan hämta mat själv, men inte rent kunskapskapsmässiga bedömningar. Vi kontrollerar inte om alla har lärt sig begrepp som ”många ”eller ”få”. Vi har 35 barn på avdelningen och kan inte kolla vad alla och envar har lärt sig, men vi strävar alltid efter utveckling och kan se om de nya begreppen används i leken, säger hon.

Det är inte barnen som ska prestera, det är vi.

Att bedöma och utveckla det egna arbetet är därför både viktigt och nödvändigt, menar Camilla Blom.

– Alla barn har rätt att ta del av alla målområden och då måste vi checka av att vi faktiskt erbjuder det. Men det är inte barnen som ska prestera, det är vi, säger hon.

Exempel på frågeställningar i Ping, Pedagogisk Inventering:

Är lärmiljön omsorgsfull, tillgänglig, stimulerande och erbjuder progression mot utvalda läroplansmål? Har arbetslaget en pedagogisk planering med fokus på förmågor och det som förmågorna riktas mot i läroplansmålen?

Är undervisningen mot utvalda läroplansmål utformad utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?