Nedskärningarna i förskolan: ”Ovissheten skapar stor stress”
Psykologen Magnus Sverke säger att organisationer ofta biter sig i svansen vid nedskärningar då de får negativ effekt för hela arbetsplatsen.
Nedskärningar Rädslan att bli av med jobbet skapar både oro och stress, och ovissheten kan till och med vara värre än fullbordat faktum. Det säger Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet.
Inom arbets- och organisationspsykologiforskningen talas det dels om kvantitativ otrygghet i anställningen, där man blir av med allt, dels kvalitativ otrygghet där man riskerar att gå miste om värdefulla aspekter, exempelvis att bli av med en kollega eller bli förflyttad till en annan arbetsplats än den man är van vid. Båda situationerna skapar ofta oro och stress. Därför är det extra viktigt att man får information om läget.
– När man inte vet vad som ska hända fyller man på med gissningar och rykten, och oron gnager ännu mer, säger Magnus Sverke.
Förutom att hälsan och välmående försämras av situationen visar forskningen att man dessutom i regel trivs sämre på jobbet, blir mindre engagerad och mer benägen att säga upp sig och dessutom presterar sämre.
– Det blir en ond spiral och man utför ett allt sämre jobb, tillägger Magnus Sverke.
Oroligt även för dem som får stanna
Även om de som blivit övertaliga inte befinner sig i en särskilt angenäm sits vet de i alla fall ofta vad som ska hända och kan börja se sig om efter något annat. Den grupp som är kvar och oroar sig över att också drabbas har det på sätt och vis värre, förklarar Magnus Sverke.
– De som är kvar oroar sig för att det kan hända även dem, och kan också känna skuld, det vi brukar kalla ”survivor's guilt” – varför fick just jag vara kvar, säger han.
När man varit med om att kollegor fått sluta eller själv mot sin vilja har fått byta arbetsplats dröjer det ofta länge innan det känns okej igen. Att bygga upp nytt, skapa förtroende och tillit igen kan ta lång tid.
– Den här tappade tilliten brukar hänga kvar, även för dem som byter arbetsplats. Ibland brukar jag säga att organisationer biter sig själva i svansen, sådant här går ut över arbetet och verksamheten, säger Magnus Sverke.
Barnen på förskolan drabbas
Inom förskolan drabbar dessutom nedskärningar inte bara personalen, även barnen påverkas negativt.
– Det är uppenbart så att om personalen mår sämre och inte utför arbetet lika bra längre går det ut över barnen. Kanske blir barnen även av med sin favoritpedagog, vilket inte är bra. Barn behöver kontinuitet och trygghet, säger Magnus Sverke.
Viktigt vid nedskärningar och uppsägningar
1. Att ha tillgång till socialt stöd, av chefer och kollegor. Men även utifrån, exempelvis av facket.
2. Att känna sig rättvist och respektfullt behandlad.
3. Att det finns en dialog, att man blir lyssnad på.
4. Att lagar och regler, som exempelvis LAS, följs.
5. Att organisation och ledning ger mycket information, och i god tid.
6. Prata med kollegorna om hur du mår, se till att det finns en öppenhet och möjlighet till samtal. Det kan göra det hela mer uthärdligt.
Källa: Magnus Sverke.
Läs alla artiklar i vår granskning om barnraset i förskolan
Färre barn i förskolan – 6 000 lärarjobb kan försvinna
Ta chansen – minska barngrupperna nu!
Barnraset: Störst nedgång i norr
Förskolläraren Susanne erbjöds vikariat efter 20 år i förskolan
”Jättetungt för våra medlemmar”
Nedskärningar: ”Ovissheten skapar stor stress”
Satsning på små barngrupper slog mot personaltätheten
