Hur kul är det egentligen att prata om, och framförallt lära någon om, de makroekonomiska effekterna av skattehöjningar? Bara orden i sig kan ibland snubbla i munnen, skriver SO-läraren Karin Boberg.

En kollega kom in efter dagens lunch och skulle ha ett 120-minuterspass NO. Inte helt pepp och inte helt i favoritskåran av sitt ämnesval.

– Alltså tryck och labbrapport är inte det bästa med NO, konstaterar hon. Jag får gå in på toaletten och peppa upp mig – fake it till you make it.

Fake it till you make it.

– Nej, det här med krönikor är inte det som får mitt svensklärarhjärta att bulta, tillägger svenskalärarkollegan snabbt. Jag får alltid peppa upp mig själv lite extra när det är dags.

Måste ta fram bästa trixen

För så är det ju. Jag kan själv känna igen mig i det här som SO-lärare när det kommer till exempelvis det ekonomiska kretsloppet. Det kittlar inte särskilt mycket i de pedagogiska nerverna när det börjar närma sig just det ämnesområdet. Hur kul är det egentligen att prata om, och framförallt lära någon om, de makroekonomiska effekterna av skattehöjningar? Bara orden i sig kan ibland snubbla i munnen. Men det betyder ju inte att jag som pedagog får dryfta eller, än värre signalera, att jag tycker så. 

Tvärtom är det ju då jag behöver använda hela mitt verktygsbälte och alla mina bästa trix för att dels övertyga mig själv, men framförallt för att ge eleverna den undervisning de förtjänar.

Fake it till you make it – som min kollega sa.

”Blev en väldans fart”

För jag vet ju någonstans att om jag nu istället förbereder mig till max och hittar de där övningarna som kommer att kittla elevernas kunskapstörst så kommer ju även jag att tycka det hela blir kul. Och ett ämnesinnehåll som kunde ha varit roligare vid den inledande tanken får plötsligt både mening och börjar omgärdas av en känsla av lustfylldhet. Det lustskapande ledarskapet som berörs i boken ”Att äga klassrummet”, som jag skrivit tillsammans med Anna Sterlinger Ahlring, är på intet sätt att förringa. Med mening kommer lusten till lärande. Kristina Bähr tar i sin bok ”Resiliens i skolan” även upp vikten av att träna på att tänka positivt och hur det hjälper en i vardagen.

Senast jag undervisade om just det ekonomiska kretsloppet märkte jag, till min förvåning, att eleverna inte bara gillade det utan de blev en väldans fart på både engagemang och resultat. De skrev och undersökte, diskuterade och reflekterade. Men när jag tänker ett varv till så var det ju kanske inte så konstigt. Jag hade inte precis gått på rutin när jag skapade momentet, istället hade jag verkligen tänkt till. Egentligen mest för att peppa upp mig själv, men det arbetet innebar även att elevernas vilja att ta till sig ämnet växte.

Inte dumt alltså – fake it till you make it.

Karin Boberg är SO-lärare på Glömstaskolan i Huddinge samt författare och föreläsare.

LÄS ÄVEN

Boberg: Så kan rätt musik vid starten lyfta hela lektionen

Boberg: Sju låtar jag inte klarar mig utan i min undervisning

Knepet som gör eleverna alerta när de tittar på film

Allvarliga bekännelser väcker elevernas skrivlust