Allvarliga bekännelser väcker elevernas skrivlust

Ellen Malcolm är svensklärare i Borås. Foto: Fredrik Jalhed

Du ligger på din dödsbädd med ett allvarligt brott i bagaget. Nu vill du berätta om illdådet för att lätta ditt hjärta. Det är utgångspunkten i Ellen Malcolms arbetsuppgift ”Bekännelsebrev”, som brukar resultera i väldigt kreativa texter.

”Jag vet inte om jag ska berätta om alla blodiga detaljer – om hur jag lockade in henne i min bil, slog henne, ströp henne och hur hon sedan dog i mina armar.”

Citatet är hämtat från en text av hög­stadielärarens Ellen Malcolms elever. Uppgiften kallas ”Bekännelsebrev” och utgör finalen på det deckartema som hennes sjuor brukar arbeta med under tolv veckors tid, där de ska låtsas att de har en mörk hemlighet som de vill bekänna på sin dödsbädd.

Ellen Malcolm

Ålder: 32 år.
Bor: Borås.
Gör: Lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska på Viskaforsskolans högstadium i Borås.
Familj: Två katter.
Fritiden: Läser, ägnar sig åt växter och heminredning.
Övrigt: Floristutbildad.

– Det här projektet brukar bli väldigt kreativt och roligt att bedöma. Breven kan handla om alltifrån stöld eller rån till en flykt från en skuld, säger Ellen Malcolm som undervisar i svenska, svenska som andraspråk och engelska på Viskaforsskolan i Borås.

Syftet med hela deckar­projektet är att eleverna ska få träna på att tala, läsa och skriva.

– Först pratar vi om deckar­genren och dess mest typiska drag. Sedan läser jag en deckare för eleverna som för läslogg och har muntliga diskussioner. Efter ett bokprov med fokus på förmågan att sammanfatta och resonera kring olika budskap i boken går vi vidare till bekännelsebreven.

Senast läste de ”Huset vid vägens slut” av Magnus Nordin – ingen renodlad deckare men gott om karaktärer att inspireras av.

– Vissa elever kan tycka att det är svårt att komma i gång från tomma intet och då kan de välja en karaktär från boken så att de har en färdig ramhistoria. Jag vill aldrig lämna dem ensamma i sitt lärande, säger Ellen Malcolm och tillägger att eleverna ofta tar bekännelsebrevet på stort allvar. De lever sig in i sin berättelse och vill berätta för varandra.

Bra med eget klassrum

Ellen Malcolm arbetar på en ganska liten skola, så hon känner alla och har alltid sin klassrumsdörr öppen.

– Jag tror att det är relationen som sätter tonen för undervisningen. Och att det är lättare att vara lärare när man vet vad som händer i elevernas liv utanför skolan.

En annan framgångsfaktor är att hon har ett eget klassrum.

– Det är en ynnest och en friskfaktor för lärare tror jag. Dessutom kan man skapa en ämnes­inriktad miljö i klassrummet. Jag har en stor bokhylla fylld med böcker och affischer som inspirerar till läsning, säger hon och nämner ett exempel på en affischtext: ”Man är aldrig ensam med en bra bok.”

Ett annat av Ellen Malcolms motton är ”sharing is caring”. Hon delar ofta med sig av sina lektionsupplägg på Lektions­banken och i lärargrupper på Facebook där hon får mycket likes och kärlek tillbaka, vilket betyder en hel del eftersom elever sällan tackar sina lärare förrän flera år i efterhand.

– I stället får man ett fördröjt tack. Så vi får söka den bekräftelsen på annat håll – genom att dela med oss av det vi gör. Jag inspireras av andra och andra inspireras av mig och den delningskulturen vill jag gärna vara en del av.

Bekännelsebrevet i 6 punkter

  1. Det ska framgå vem mottagaren är, hur brottet begicks och varför brottet skedde. Beskriv känslorna och tankarna kring brottet.
  2. Brevet ska skrivas i jag-form och i dåtid eftersom brottet redan har begåtts.
  3. Innehållet ska gestalta både känslor, miljöer och personer. Texten ska levandegöras för läsaren. Använd gärna klassiska deckartermer.
  4. Beskriv varför karaktären väljer att bekänna sitt brott – vad vill hen uppnå med sitt brev?
  5. Försök att skapa känslor hos läsaren.
  6. Vad vill karaktären att mottagaren ska göra med informationen i brevet?

Läs det fullständiga lektionstipset på Lektionsbanken.se

LÄS ÄVEN

Debatt: Sluta anpassa sönder skrivundervisningen!

(Själv)kritiker lär eleverna att älska litteratur

Professorn om varför flickor läser bättre än pojkar

Så skapar alla nya trender kaos i skolan