Lärare larmar: Elevers inflytande har gått överstyr

Kursinnehåll, bedömningsformer, betygssättning, undervisningsmetoder – listan på områden som eleverna förväntar sig få inflytande över kan göras lång, visar Ämneslärarens granskning.

Av de 2 718 lärare som besvarat tidningens enkät anser 63 procent att elevinflytandet har ökat – 37 procent svarar att det har blivit för stort. Hela 70 procent menar att det krävs förtydliganden i styrdokumenten som slår fast att det är läraren som har makt över undervisningen.

Var eleverna ska arbeta, med vad och vem, om de ska få spontana raster, upprepade chanser till omprov, redovisa muntligt eller skriftligt, läsa eller lyssna, göra en lång eller kort uppgift är exempel på frågor som elever vill ha – och ges – inflytande över.

Saknas respekt för och tillit till lärare

Lena Norée har varit gymnasielärare sedan 1991 och tycker att det har blivit allt vanligare att elever anser sig ha rätt till en mängd speciallösningar.

– Det är elever som tycker att de måste få komma sent, sitta i egna rum, arbeta hemma eller ha mobiltelefoner på lektionerna, säger hon.

Allt fler elever förväntar sig också att lärarna ska vara tillgängliga för dem även utanför skoltid, menar Lena Norée.

– De kräver att vi omedelbart ska svara på mejl och ordna nya provtillfällen när det passar dem om de inte är nöjda med ett betyg. Men när vi ställer upp på det är det inte ens säkert att de dyker upp. Det saknas respekt för och tillit till oss lärare, säger hon.

I sina enkätsvar och i intervjuer med Ämnesläraren betonar lärare vikten av att lyssna till och ha en dialog med eleverna. De beskriver att de är måna om att fånga upp elevernas intressen och tillmötesgå synpunkter när det är möjligt och relevant. Men i många fall stannar inte elevinflytandet där. Snarare finns en förväntan om att skolgången och undervisningen ska skräddarsys utifrån varje elevs individuella önskemål.

”Fegt av vuxenvärden”

Redan i mellanstadiet skickar skolan signalen till eleverna att de har rätt att vara med och styra undervisningen, menar läraren Jakob Forsberg. Men att låta barn delta i lektionsplaneringar och fråga dem hur de lär sig bäst är att ge dem ett inflytande som de inte är betjänta av, anser han.

– Tioåringar älskar att bara få lära sig saker. I mitt uppdrag ingår att se till att de känner sig delaktiga och har inflytande, utan att de ska behöva fundera på vad de vill göra på lektionerna eller hur de vill sitta. Det är fegt av vuxenvärlden att lägga ett så stort ansvar på barnen, säger Jakob Forsberg.

Likt flera andra lärare upplever han en tydlig styrning mot ett ökat elevinflytande som drivs på av att det ständigt mäts i elevenkäter.

– Att eleverna får vara med och bestämma vad vi gör anses viktigare än vad de faktiskt har lärt sig, säger Jakob Forsberg.

Målet: Hålla ”kunderna” nöjda

Många lärare vittnar om att det är känsligt att lyfta den här kritiken offentligt. En gymnasielärare, som vill vara anonym, säger till Ämnesläraren att mätningar av elevinflytandet väger tungt hos skolledningar och huvudmän och att det pressar lärarna att tillmötesgå elevernas krav.

– Går siffrorna ned ska vi sitta i dagar och analysera hur vi kan åtgärda det. Målet är inte att eleverna ska bli kunnigare eller mer bildade, utan nöjdare. Man har ersatt ett demokratiperspektiv med ett kundperspektiv, där kunden har rätt att bestämma i alla lägen, säger hon.

Att elever ska ha inflytande över sin utbildning är reglerat i skollagen och läroplanerna slår fast att det är lärarnas ansvar att ge alla elever ett ”reellt inflytande” över undervisningen. Bedömer Skolinspektionen att kraven inte uppfylls kritiseras skolorna.

Gymnasieläraren Terese Ring har arbetat på flera skolor som fått motta sådan kritik. Hon anser att Skolinspektionen ställer alltför detaljerade och långtgående krav på hur eleverna ska få påverka undervisningen.

– Ska varje elev få det inflytandet blir lärarnas arbetsbörda orimlig och all långsiktig planering omöjlig. Vi kan inte individualisera uppgifter och material för att eleverna vill göra helt olika saker på olika sätt, säger Terese Ring.

Hennes elever har sällan åsikter om själva undervisningen, men när det sker är det ofta elever som vill slippa undan krävande arbetsmetoder.

– De vill till exempel se på film i stället för att läsa. Som styrdokumenten är formulerade är det svårt för mig att säga nej när de hävdar att de har rätt att välja, trots att jag vet vilka metoder som gynnar inlärningen bäst, säger Terese Ring.

Rektorn: Lagen underminerar lärarna

Skolledaren och debattören Linnea Lindquist är också djupt kritisk till lagstiftningen, styrdokumenten och Skolinspektionen, som hon menar tvingar så väl skolledningar som lärare att ge eleverna ett orimligt stort inflytande. Hon är en av experterna i läroplansutredningen som i slutet av februari föreslog att elevinflytandet tonas ned i läroplanen för grundskolan.

– Det är hål i huvudet att elever ska vara med och planera undervisningen, både vad den ska innehålla och hur de ska lära sig. Vi har en lagstiftning som underminerar lärarna, säger Linnea Lindquist.

Det är bra att elever kan påverka saker som skolmat, rastaktiviteter, vad de gör på fritids och att de får organisera sig i elev- och klassråd, menar hon. Men det måste finnas en tydlig gräns för när deras rätt att vara med och bestämma upphör.

– Undervisningen måste fredas. Eleverna är inte utbildade lärare, säger Linnea Lindquist.

Konkurrens om skolpengen förvärrar problemet

Att skolor i dag konkurrerar med varandra om elevernas skolpeng spär på problematiken, anser hon. Elevenkäter används som marknadsföringsmaterial och även mycket välfungerande skolor kan drabbas av avhopp om elever är missnöjda med sitt inflytande.

– Vi vuxna i skolan är beroende av att ses som auktoriteter. Det blir väldigt svårt när elever och föräldrar uppfattar att de har rätt att bestämma över skolan och ser lärarna som sin servicepersonal, säger Linnea Lindquist.

Hon ser ingen risk att skolans demokratiuppdrag urholkas om elevernas inflytande begränsas.

– Det ligger i lärares dna att lyssna på eleverna. Vi kommer alltid att ha en dialog med dem och deras föräldrar. Men ska eleverna bli demokratiska individer måste de också träna på att ta hänsyn till andra människor och deras uppfattningar.