Så vill han förändra kursplanen i matematik

Kursplanerna riktar sig i första hand till ämneslärare och andra professionella som läromedelsförfattare och lärarutbildare. Då är det också viktigt att de är skrivna på en hög professionell nivå, anser Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik med matematikinriktning vid Göteborgs universitet.

– Man behöver använda språket för att förmedla det som är viktigt i ett ämne och då måste du formulera dig med ämnets egna begrepp, säger han.

Med i regeringens expertgrupp

Ola Helenius är med i den av regeringen tillsatta expertgrupp som ska ge input till läroplansutredningen. Än så länge har gruppen bara träffats en gång och han är osäker på vilket inflytande den kommer få.

– Jag tycker att jag kan vissa saker bra som jag lärt mig i mitt jobb. Då vill jag också ta chansen att försöka påverka.

En viss påverkan hoppas han uppnå genom den nya rapporten ”En bättre kursplan i matematik – förslag på process och innehåll”, som han skrivit tillsammans med sin kollega Linda Marie Ahl, forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, Uppsala universitet och verksam vid Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM).

Rapporten ges ut av Näringslivets skolforum, en arena för diskussion om svensk grundskola, knuten till Svenskt näringsliv.

Vill se tydligare skillnader mellan stadierna

Ola Helenius understryker att det är lättare att vara lärare och få till en bra undervisning när det finns tydliga ämnesramar. Han vill också se tydligare ramar för grundskolans olika stadier, där styrdokumenten anger vad eleverna ska behärska och vad undervisningen ska behandla.

– På lågstadiet handlar det om att lära sig fungera i ett socialt matematisk sammanhang. I matten behöver man få vissa grundläggande begrepp och tankesätt för att kunna hantera främst tal och antal.

Mellanstadiet ställer lite högre krav. Här kan det stå i kursplanen att eleverna behöver lära sig föra resonemang i text för att kunna hantera mer komplexa matteproblem. På högstadiet ska elever kunna utvidga sin kunskap till olika slags matte och till exempel behärska problemlösning.

– I dag är det i stort sett ingen skillnad mellan stadierna när man tittar på matten i kursplanerna, särskilt inte när det gäller kraven på elevernas förmåga. Lärarutbildningarna har gått mot att separera de olika stadierna, men det har än så länge inte skett på kursplanefronten, säger Ola Helenius.

LÄS ÄVEN

Matteundervisningen läggs om i stort forskningsprojekt

Mattemetoden som får adrenalinet att pumpa

Hård lärarkritik mot omstridda mattemetoden

Nu utvärderar forskare omstridda mattemetoden

Matteböcker talar till högstadieelever som att de är småbarn