Branschkrav maxar ämnenas innehåll på yrkesprogrammen

Några av de yrkesutbildningar som har fått kritik för stoffträngsel är vård- och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet, berättar Eva Ekstedt Salzmann, undervisningsråd på Skolverket. Och att det till viss del beror på yttre omständigheter.

– Det har framförts synpunkter på att det reviderade vård- och omsorgs­programmet är ganska trångt, vilket framför allt har att göra med att yrkestiteln undersköterska är en skyddad titel, säger Eva Ekstedt Salzmann.

Hon syftar på de omfattande kompetenskrav som Socialstyrelsen ställer för att den nyexaminerade eleven ska ha rätt att använda titeln undersköterska, vilket påverkar ämnesinnehållet i utbildningen.

Sara Ekberg, gymnasiet Consensum, vård- och omsorgsprogrammet i Lund.

Yrkesläraren Sara Ekberg arbetar på gymnasiet Consensum, vård- och omsorgsprogrammet, i Lund, samtidigt som hon läser in sin yrkeslärarlegitimation.

– Eleverna ska kunna ofantligt mycket och läser nästan mer än jag läser på universitet. Dessutom går många ämnen in i varandra så eleverna har svårt att skilja dem åt. Från mitt perspektiv blir det väldigt rörigt och eleverna är ofta osäkra på vilket ämne de läser, säger Sara Ekberg.

Eva Ekstedt Salzmann på Skolverket berättar att det främst är specifika ämnen inom olika program som lärare har haft synpunkter på.

– Det gäller exempelvis innehåll i olika byggämnen och ämnen inom fordons- och transportprogrammet. Men i de fallen är det ofta branschens önskemål som styr vad eleverna ska ha med sig ut i arbetslivet. Det handlar om att säkerställa ett relevant och uppdaterat innehåll.

Sedan nämner hon några exempel på instanser som är involverade i utformningen av ämnesplanerna: Byggbranschens yrkesnämnd, Måleriföretagen i Sverige, Transportstyrelsen och Transportföretagen.

Hans Kristiansson är lärare på Industritekniska programmet på Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby. Han upplever också att hans kurser ibland består av för mycket innehåll.

– Jag lutar mig förstås mot läroplanen men jag kan inte alltid uppnå samtliga kunskapskrav, men jag försöker. Ibland har vi inte ens tillräcklig utrustning och då får jag förlita mig på att eleverna hamnar på rätt APL-plats.

Fokus på fördjupning

En annan förändring är de kommande ämnesplanerna – Gy25 – som påverkar både betyg, antal ämnen och ämnesinnehåll. Gemensamt för alla gymnasiets program är att ämnesplanerna utformas som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för kurser, med syftet att eleverna ska få längre tid att hinna fördjupa sig i ett ämne innan det slutliga betyget sätts.

Totalt har 17 ämnen strukits på yrkesprogrammen. Några av dem är mekatronik, hälsovård, lantbruksmaskiner, verktygs- och materialhantering och el- och hybridfordonteknik.

– De flesta har bara bytt namn. De enda ämnena som har tagits bort helt och hållet är de som inte är relevanta längre på grund av teknikutvecklingen. Allt annat återfinns, säger Eva Ekstedt Salzmann.

Totalt sett kommer det bli fler ämnen på gymnasiet, och en större ökning på yrkesprogrammen än i de högskoleförberedande programmen, men det är svårt att säga hur många, enligt Eva Ekstedt Salzmann.

Hans Kristiansson, som undervisar i drift- och underhållsteknik, tror inte att de nya ämnesplanerna kommer påverka hans undervisning i någon större utsträckning.

– Att byta system låter väldigt dramatiskt men för själva yrket ser kunskapsinnehållet i grunden likadant ut oavsett vad det står i styrdokumenten. I våra ämnen har det aldrig gått att gå vidare till nästa steg om man inte fått lära sig grundläggande handhavande. Ska man svetsa något så gör man det på samma sätt som förr för att komma fram till önskat slutrresultat.