Mer tid höjer inte resultaten i matematik
Pernilla Sundström Fast, enhetschef på Skolverket, och Johan Prytz, docent i didaktik med inriktning matematik vid Uppsala universitet.
Stoffträngseln
Mer än 300 extra undervisningstimmar till grundskolans matematik de senaste tio åren, ändå tar inte resultaten fart.
– Enbart undervisningstid hjälper inte. Kvaliteten på undervisningen behöver öka, säger Pernilla Sundström Fast, enhetschef på Skolverket.
Undervisningstiden har ökat mycket mer i matematik än i alla andra ämnen i grundskolan. Från 900 timmar 2013 till 1 230 timmar i dag.
Men för en hög andel av eleverna är resultaten fortsatt väldigt dåliga.
– I internationella studier och i Skolverkets lägesbedömning ökar skillnaden mellan svenska elever som presterar på de högsta nivåerna och de som presterar på de lägsta. Det blir en stor spridning av elevgruppens kunskaper och komplext för lärare att hantera, säger Pernilla Sundström Fast, enhetschef på Skolverket.
Varför resultaten inte blivit bättre har hon inget säkert svar på. Analyser pågår.
Kräver bättre organisering
I slutet av förra året redovisade Skolverket hur en utökning av undervisningstiden i lågstadiet kan se ut. Svenskämnena fick 80 nya undervisningstimmar, flest av alla. För matematik innebär förslaget en ökning med 48 timmar.
Pernilla Sundström Fast lyfter fram mer och bättre fortbildning som en förutsättning för att lärarna ska lyckas höja matteresultaten. Men för att insatserna ska få effekt måste skolledningar och huvudmän skapa en organisation som gör det möjligt.
– Om du har gått en fortbildning och fått nya kunskaper måste du också få förutsättningar att använda dem praktiskt i undervisningen. Du behöver få tid att prata om dina erfarenheter med dina kollegor, säger Pernilla Sundström Fast.
Fler timmar hjälper inte alla lever
Johan Prytz, docent i didaktik med inriktning matematik vid Uppsala universitet, menar att fler undervisningstimmar för alla elever inte varit en optimal lösning för matematikämnet, eftersom resultaten skiljer sig så mycket mellan olika elevgrupper.
– Ser man exempelvis till elever där båda föräldrarna är födda i Sverige, är resultaten bra eller till och med väldigt bra. Men i gruppen elever med en eller två föräldrar födda utomlands är resultaten sämre. För att stärka de svaga är det bättre att rikta stödinsatserna dit, säger han.
Vill man lyfta matematikresultaten generellt kan det var värt att satsa på tydligare kursplaner, framhåller Johan Prytz. Det blir förmodligen billigare än att utöka tiden för undervisning för alla elever.
– Man kan tydligare beskriva vad elever ska kunna vid olika tidpunkter för att skapa en progression mellan årskurserna. Man bör också använda mer av ett matematiskt ämnesspråk och inte som nu förlita sig så mycket på generella uttryck, säger Johan Prytz.
Här är ämnena som fått mer tid
Här är ämnena i grundskolan som fått mer undervisningstid sedan läroplanen Lgr11 infördes.
- Matematik: + 330 timmar
- Idrott och hälsa: + 100 timmar
- SO-ämnen: + 95 timmar
- NO-ämnen: + 50 timmar
- Hem- och konsumentkunskap: + 12 timmar
- Musik: + 10 timmar
- Bild: + 10 timmar
Fotnot: Det totala antalet garanterade undervisningstimmar i grundskolan har ökat med 225 timmar sedan Lgr11 infördes. Resterande 382 timmar har tagits från elevens val.
Läs alla våra artiklar i granskningen av stoffträngseln
Larmet: Sämre lärande när ämnena svämmar över
Så slits skolan sönder av bedömningshets
Så ställer stoffträngseln till det i skolan
Vädjan: Fokusera på grunderna i lågstadiet
Mer tid höjer inte resultaten i matematik
Därför får gymnasiet nya ämnesplaner
Mattelärarens hårda kritik mot gymnasiereformen
Hårdast trängda – nu får lärare i historia mer tid
Kritik när musik och bild bara växer på lågstadiet
Branschkrav maxar ämnenas innehåll på yrkesprogrammen
Jarnlo: Nej, lärare kan inte lösa alla våra samhällsproblem
Debatt: Stoffträngseln gör läroplanen till en rättsosäker bluff