Krönika
Jag har haft turen att hitta rätt i yrkesdjungeln. Men många har en motsatt situation. En del blir tyvärr uppsagda på grund av nedskärningar och andra vill egentligen jobba med något helt annat än vad de gör. Det skriver Björn Andersson, redaktör på Yrkesläraren.
Fastighetsskötare, barnskötare, fabriksarbetare, lärarvikarie, skolvaktmästare och fritidsledare. Det är några yrken som jag har haft på vägen mot att så småningom landa som journalist. Två yrken, som det nuvarande och fritidsledare, har jag utbildat mig till. Men andra jobb har jag i stort sett bara fått. Det var på den tiden då man postade ett brev med inledningen ”jag är intresserad av tjänsten som”. . . sedan kunde man bli kallad till anställningsintervju. Då fanns inte Linkedin eller andra digitala plattformar att skryta på. Jag har också sluppit göra personlighetstester eller vad det heter där någon person som talar HR-språk ska få en att välja mellan cirklar, trianglar eller olika sätt att reagera.
Yrkesutbildning bra val
Jag har haft turen att hitta rätt i yrkesdjungeln och jag har trivts utmärkt med att bevaka utbildningsfrågor. Under flera år har jag har därför inte behövt byta yrke. Men många har en motsatt situation. En del blir tyvärr uppsagda på grund av nedskärningar medan andra helt enkelt vill jobba med något helt annat.
Ett bra val för att kunna få ett arbete är att gå en yrkesutbildning. Omkring hälften av företagen som ska rekrytera efterfrågar personer från gymnasieskolans yrkesprogram eller yrkesutbildningar på komvux. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv.
Ny yrkesskola
För att få vuxna att byta karriär eller stärka sin ställning på arbetsmarknaden finns nu ett förslag på en ny yrkesskola. Utredningen har lämnats till regeringen. De branscher som är i behov av yrkeskompetens ska kunna påverka vilka utbildningar som ska startas. Det påminner om att arbetsmarknaden även ska få ökat inflytande över dimensioneringen av gymnasieprogrammen för unga.
Björn Andersson